Bra terapi för mig när jag känner att jag behöver tid att bara tänka och finnas.

Jag hade tagit med en stor kasse med krukor senast jag var till äldsta dottern.
De fanns i hennes källare som jag lämnat tidigare.

De kom väl till pass idag.
Jag satte igång att diska dem rena för att sedan stoppa undan dem för framtiden.
I min dröm finns ju det lilla huset jag någonsin hoppas på att hitta.
Då finns möjligheten att så egna fröer och odla det jag vill.
Krukorna behövs då.

Nu diskade jag dem under hela dagen.
Tog 10-15 åt gången.
Lade i blöt, diskade noga och sedan fick de självtorka.
Gjorde annat en stund och återkom sedan till min krukdisk.
Rogivande och på något sätt själavårdande.

När jag var klar för en stund sedan så hade jag diskat upp ca 150 krukor i olika storlekar.
Mest små som blir perfekt att så fröer i.

Torra och fina ligger de nu åter i den rengjorda kassen och kommer att förpassas ner till mitt källarförråd under morgondagen.

Har funderat mycket över min bortgågna vän. Alla minnen från den tid då vi jobbade tillsammans.
Jag minns när jag behövde hjälp så fanns han alltid där när vi jobbade som Trafikledare tillsammans.

Tänkte på vår cykelresa från Kiruna till Västerås. Hur vi kämpade tillsammans och uppfyllde en dröm han haft i många år.
10-15 mil om dagen cyklade vi med 20 kg packning på cyklarna.

Den finns som blogg.
Jag bloggade varje dag när min vän lagt sig att sova. Han var slutkörd varje kväll och somnade flera timmar före mig.
Vi hyrde stugor som vi sov i och varje dag under våran resa regnade det.
Allt var blött när vi kom till stugorna på kvällen.
Så jag hängde blöta kläder varje kväll.
Fixade mat åt oss och sedan skrev jag om dagen som gått.

Upp tidigt, frukost och packade cyklarna igen för att fortsätta.
Som vi kämpade!!

Vi möttes upp av våra kollegor på Västerås Lokaltrafik 14 dagar senare då vi trampat sista etappen från Avesta.

Den resan gjorde oss till vänner med starka band. Vi levde varsina liv men banden fanns där ändå.

Båda två envisa kämpar som vägrade ge upp.

De sista åren var vi ute och tog mc turer med hans motorcyklar.
Sista tiden var han trött och medtagen efter våra turer.

Sedan kom beskedet.
Min vän hade cancer.
Han opererades flera gånger och fick cellgifter.
Hans allvarligaste livskamp pågick i nästan två år innan han nu i torsdags gick bort.
Med sina barn runtikring hade han stilla somnat in.

Min älskade vän, kämpe och glädjespridare.
En människa med stor livsvilja och kämparglöd fick lov att ge vika och lämna oss andra kvar på jorden.

Det finns jättemycket att skriva om vår cykelresa. Kanske skriver jag mera senare, jag vet inte.
Känns nu bara så ofattbart att han är borta.

Han gick över till sin vovve som han saknat så.

Det är bara drygt två år sedan som cancern tog min syster. Den vidriga sjukdomen tar skoningslöst.

Krukdisken har hjälpt mig idag.
Jag har tänkt, gråtit, pratat högt och bara låtit hjärnan bearbeta det som känns jobbigt.

Just nu brinner ett ljus för min vän.

Vila i Frid du härliga människa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...