När kvällen kom och mörkret lagt sig så tog jag på mig morgonrocken och gick ut.
Stod utanför husvagnen och bara andades och såg på stjärnhimlen.

Så tyst och lugnt när det inte blåste längre.
Allt var stilla.
Stadens ljus lyste upp himlen långt borta och det hördes bilar borta längs stora vägen.
Annars alldeles tyst.

Äldsta dottern kom från stallet medans jag stod där och tittade upp på Venus som lyste starkast.
Vi stod där tillsammans och studerade himlen. Yngsta dottern kom också ut och vi stod där några minuter och bara lät tiden stå stilla en stund.

Det var behagligt.
Som att allt det obehagliga som händer i vår värld var borta en stund

Det var bara några plusgrader ute så efter en stund frös jag i morgonrocken och tofflorna. Dessutom inte ens kry, så det var bara att säga godnatt och gå in i husvagnens värme igen.

Kanske går det att sova lugnt inatt när det inte rycker och sliter i husvagnen, som det gjort under flera dygn då det blåst stormvindar

Första riktiga vårdagen tillbringade jag trött och risig i sängen

Så kan det också bli, livets gång

Denna dag har jag tillbringat till 90 % i sängen. Nerbäddad under filtar, frusen och orkeslös
Sovit många, korta stunder.
Vaknat, tittat i mobilen, druckit lite vatten och sen bara somnat om.

Gick till sist upp för att se hur de övriga inne i huset hade det.
Det var middagsdags så jag fick mig lite mat också. Det smakade jättegott.
Åt bara lite, jag gör ju ingenting så det behövs inte en massa mat då.

Valde sedan att gå över till husvagnen som är mitt ställe och kröp i nattlinnet redan vid 18.30 tiden.
Ville bara få slut på den här dagen som kändes jättemärklig då jag bara slöat och sovit bort tiden.

Tog tabletterna jag behövde till natten
Fixade faktiskt till en kopp kaffe men det smakade inge vidare.
Känner att bihålorna förstör smaken på mycket just nu.
Jag som är kaffekatt tyckte inte att kaffet var gott.
Helmärkligt!!

Det jag ser positivt i det hela, eller som skämt egentligen, är att mina kinder är så svullna att jag har slät och fin hud över kindbenen :)
Inte smårynkigt som det börjar bli nu vid dryga 60.

Alltid något!!

Nova har vilat med mig mest hela dagen.
Ute var det vackert vårväder.
Hörde barnbarnen leka ute efter skolan.
Så skönt när det inte blåser.
Det är så tyst och lugnt.

Hoppas jag är piggare imorgon.
Gillar inte läget nu då det känns så bortkastat att vara risig.
Jag vill vara pigg och frisk med full fart.

Seg som en tjärklump i kropp och leder.
Sov hela förmiddagen.
Yngsta dottern var in i husvagnen med dryck åt mig och checkade så jag inte fått feber.
Hon hade gjort en blandning av ingefära och citron i bubbelvatten. Fyllt av nyttigheter.

Ingen fara med febern. Kollade tempen på morgonen och det låg under normal.
Inte ens 36 grader som det brukar bli för mig när jag är slutkörd och kroppen attackeras av något.
Vore det Coronaviruset så skulle det nog visa feber rätt omgående.

Dottern var till apoteket och hämtade nässpray och tabletter för de svullna tryckande bihålorna.
Tog av båda och sov vidare under täcket och filtar.
5 timmar bara sovs bort av mitt liv.

Nova går omkring och sniffar på mig och på bädden jag sover i.
Luktar väl illa när jag inte är kry.
Nu har hon lagt sig tillrätta vid mina ben och sover djupt, varm och go.

Pratade med min mamma som är hemma hos sig alldeles förstörd av ryggvärk.
Hon berättade att det nu insjuknat två av nära släkt i Corona i Västerås.
En ligger på intensivvård och den andre är hemma och sjuk.
Ingen av dessa personer har varit i kontakt med mamma de senaste två veckorna.

Smittan har kommit i arbetet som bussförare.

Så det kryper närmare. Vårt arbete som bussförare är väldigt utsatt hela tiden.
Vem som helst kan bära smittan och ge den vidare.

Jag kommer själv att vara hemma ända tills jag är hundra säker på att jag är helt frisk.
Även fast mitt i dagsläget är endast kraftig huvudvärk, ledvärk och svullna bihålor så vet man ju inte
Min ork är nere i botten och stundtals nere på minus och då levererar jag inte ett säkert resultat i någonting.

Härhemma kramas vi inte och det är jättejobbigt för själen men bästa för allas säkerhet.
Två meters avstånd till mig just nu och jag håller till i husvagnen.
Bäst så tills vi vet säkert.
Låter dagarna gå i trygghet

Vaknade igår med rungande huvudvärk och tjock i bihålorna.
Trodde att det skulle gå över och att jag kunde bara lägga värken och svullnaden på trötthetskontot och få bort allt med tabletter.

Timmarna gick och det blev migräntabletter som gällde till sist.
Mådde inte alls bra och jobbet väntade.

Ringde till jobbet och rådgjorde med driften.
Hur skulle jag göra?
Det var ju inga influensasymptom jag hade utan mera som bihåleinflammation.
Kris med personal då det redan är många sjuka.
Jag fick ta beslutet att åka och jobba ändå.

Det var riktigt jobbiga timmar.
Fick ner huvudvärken lite med ännu mera tabletter. Hade maxdos i mig hela tiden för att orka jobba.
Lite folk och jag stängde framdörren helt för passage för att dels få vara ifred men också självklart hålla passagerarna på avstånd om jag bar nån smitta.
Inte viruset, det vet jag att jag inte drabbats utav, utan helt enkelt förkylningssmitta.

Kvällen gick. Jag sov på min rast och sista vändorna körde jag helt tom. Ingen åkte vid den tiden. Skönt för mig.

Parkerade bussen och åkte hem i den blåsiga natten.
Nu är plågan över och jag får vila, är sjukskriven.

Har sovit några timmar med täcke och två filtar på mig och ändå frysit som en lort.

Bbihålorna tvärtjocka och huvudet som en smärtande trång boll