Nu är det inte många dagar kvar till jag lämnar 59 år och blir 60.
En milstolpe i livet som känns hur bra som helst.

Varje gång jag fyllt jämt har det varit toppen.
Klättringen av livets trappa fortsätter uppåt tycker jag själv iallafall.
Inte har jag vänt nedåt än iallafall.

Jag står i en period i livet då jag har sådana möjligheter att välja och jag har valt vägen där jag utvecklar mitt sinne i arbetet.
Vidgar mina vyer kan man säga.
Ser mig omkring runt om och ökar på avståndet vartefter.
Samtidigt bygger jag på min självkänsla och förmågan att tro på mig själv i allt jag gör.

Det som tidigare tycktes omöjligt och onåbart är inte längre det.
Möjligheter och dörrar öppnas hela tiden och det har till stor del att göra med min framåtanda, viljan att uppleva saker, platser och träffa människor överallt.
Dessutom har jag den stora lyckan att få arbeta med människor som tror på min förmåga, som litar på att det jag åstadkommer blir bra.

Mina rädslor har jag lagt bort, de få som nu fanns kvar de sista åren.
Det har gjort att möjligheterna är enorma.

Jag har dessutom skapat mitt eget privata liv som är alldeles tillräcklig för mig.
Boendet är helt ok och jag har det jag behöver.
När min livskamrat valde att lämna vårt gemensamma liv så fick jag verkligen full frihet att göra precis det jag ville.
Mitt hem är för mig en viloplats från allt jag upplever under mina arbetsdagar.
Dessa dagar är ofta så intensiva att jag vid hemkomst är fylld av glädje men också utmattad både fysiskt och psykiskt.

Att arbeta som beställningsförare är inte ett jobb, det är en livsstil.
Många människor skulle inte klara av att leva som jag gör men jag trivs som fisken i vattnet.
Se bara den här veckan.
Jag har kört till närliggande städer och promenerat i Grisslehamn.
Kört in till centrala Stockholm, vidare Arlanda. Igår blev det Kolmården och idag bär det av till Helsingborg.

Alla dessa platser jag upplever.
Människorna jag möter och utmaningarna som följer då jag måste lära mig hitta nya platser hela tiden, färdvägar som fungerar för storleken av mitt fordon och den körtid jag har att göra allt under.
Stort eget ansvar som jag bara älskar.

Vill jag ha några lugnare dagar och smälta intryck, vila kropp och själ så får jag det.
Finns körningar närmare hemmaorten som inte kräver så mycket av mig.
Ledighet får jag precis när jag behöver.
Jag tvingas inte in i nån stram box med hårda väggar utan det jag har att jobba med är så flexibelt.
Det viktiga är att jag utför ett proffsigt arbete och ser till att visa upp det varumärke jag är en del utav på ett fullgott sätt.

Björks Buss behöver knappast skämmas för mig, även fast jag är ny ännu i denna del av branchen.

Nu blev det mycket jobb i min text här.
Det är min livsstil jag beskriver.
På min fritid ägnar jag så mycket tid och ork jag har till att umgås med mina barn och barnbarn. Hälsa på mamma då och då.
Pysslar med mitt hem och lever samboliv med min härliga kattjej Nova.

Hon är mitt allt härhemma.
Utan henne vore inte lägenheten vi bor i något hem.
Nu finns hon och väntar på mig när jag kommer hem. Är jag bortrest så tar mina barn och barnbarn så väl hand om henne.
Hon är högt älskad av alla min lilla pälskling.

På måndag fyller jag 60 år.
Hade ingen aning om att det kunde kännas så härligt som det gör.
Ännu ett trappsteg i den riktning jag vill.
Åren jag levt har givit mig stor och värdefull livserfarenhet.
Givit mig gåvan att bli mor, mormor och farmor till alla mina nära och kära som betyder så mycket för mig.

Alla de jobbiga tiderna som funnits i mitt liv.
Med förlusten av älskad förälder alldeles för tidigt, den ensamma kampen i sorgen och saknaden efter honom, min pappa som jag miste vid 12 års ålder.
Sexövergreppen som barn av nära vän till familjen. Misshandel i förhållandet i unga år.
Ensamstående mamma med sargad själ.
Mängden av år i kampen med att få till ett liv för min psykiskt sjuka lillasyster, få henne under vård efter alla de suicidförsök hon gjorde i rop på hjälp.
Även hon nu borta sen två år tillbaka, död i cancer.

Att jag nu står här på egna ben, starkare än nånsin är ett bevis på att en människa klarar oerhört mycket.
Det tack vare allt det fantastiska jag upplevt i mitt liv under dessa 60 år.
Mina goa livskamrater som följt med i livet.
Älskad x make som är god vän ännu.
Mina barns far som är en fantastisk människa.

Nära vänner har jag inga. Har svårt att ha någon nära som jag kan lita på.
Vill inga ha heller.
Jag trivs med det jag har ikring mig och mår så gott av att leva själv.
Har inte behovet av umgänge annat än med mina barn och barnbarn på fritiden.
Jag dricker inte alkohol, röker inte, vilket säkert gjort att min hälsa är förvånansvärt bra med tanke på det arvsanlag som ändå finns.

60 år på måndag.
Firar med mina nära på söndag.
Ser verkligen fram emot detta med hela mitt hjärta.

Fotot är från 2017 då jag åkte med en god vän på en av hans motorcyklar.
Funderar på att köpa en hoj :) vi får se om ekonomin tillåter det

Torsdagens körning var trevlig och alldeles lagom för min ganska trötta kropp och hjärna.
Den här veckan har ju varit fylld av jobb och det kände jag av idag.

Körde "min" älsklingsbuss från Västerås, hämtade skolklass från Hallstahammar och lämnade av dem vid Kolmårdens Djurpark.
En härlig grupp som var överlyckliga när jag kom med Nallen, dubbeldäckaren.

När jag var klar där åkte jag tillbaka en bit och tog min rast på en parkering vid sidan av vägen, med utsikt över vattnet.

Satt med min yoghurt, musli och färska blåbär inne i varma bussen och njöt av friden, frukosten och tanken att jag skulle få pyssla om favvisbussen vid hemkomst.

Körde så hemåt.
Vägen är ju inte så kul mellan Katrineholm och Kungsör. Folk kör som vettvillingar.
Där verkar inga hastighetsbegränsningar gälla.

Kom så hem till depån.
Tömde toan, spolade rent den noga. Städade ur den och fyllde sanervätska.
Tvättade vindrutan. I övrigt var Nallen ren utvändigt, det var ju torrt ute.

Bytte till andra hallen och dammsög noga invändigt. Fyllde Ad Blue och spolarvätska.
Sedan var han klar för nästa körning.

Jag var in till min chef på ett mycket givande samtal.
Kunde ventilera om min inställning till allt som har med mitt jobb att göra.
Mycket positivt.
Känner att jag möts upp på ett bra sätt och får de utmaningar jag behöver för att må bra i mitt yrke.
Min personlighet, nyfikenhet och framåtanda tas tillvara. Känns toppen!

Vid hemkomst var jag hungrig och jättetrött.
Tog en dusch innan maten.
Stekte på korv och ägg.
Jättegott. Satt sen och dåsade i soffan medans Nova busade och lekte.
Hon har fåglarna utanför balkongen som triggare. Skator och duvor.
De retas med henne igenom nätväggen och hon går igång. Skäller och tjattrar och springer sen i full fart in och ut.

Jag satt och gick igenom planeringen inför kalaset på Söndag.
Nu får jag ju begränsat med tid att fixa då jag inte är hemma förrän Lördag natt sent.
Dotter och barnbarn kommer över hit och hjälper mig.

Sen ska jag ju ha med fika på bussen på måndag :) Eckerökörning som vi ska ha tårtkalas i bussen. Mina stammisar vill fira mig då. Jättekul!

Mycket är det framför:)

Somnade vid 20.30 tiden och vaknade ett par timmar senare.
Gick upp för att vara vaken sent så jag fixar köra till sent Fredag kväll
Kommer till hotellet vid 1.30 på natten i Helsingborg.

Nu är klockan snart 1 och jag börjar bli trött igen så det är dags att sova vidare.
Har en del att fixa med imorgon innan jag ska jobba.
Ett möte på jobbet också innan. En intervju och fotografering av mig som beställningsförare på Björks, till kommande hemsida och lite annat inför företagets framtid.
Kul :)

Nu sova.
Natti Natti

Vaknade före mobilens väckning denna torsdagsmorgon.
Sov tungt inatt. Var så trött vid hemkomst igår då det blev en lång dag.

Åkte på morgonen med en grupp till centrala Stockholm, mitt i den värsta rusningstrafiken. Köer redan innan avfart Kungsängen. Masade sig sakta fram, stundtals stod allt stilla.
Det var ingen ide att köra nån annan väg in heller då det är samma sak från alla håll vid den tiden.

In på den trångaste gatan med min läckra buss. Stockholm i ett nötskal.
Trångt, mycket enkelriktat, bilar parkerade överallt. Släppte av min grupp och åkte sedan vidare till Arlanda och hade rast vid Infoparkeringen vid Jumbo Stay.

Ringde min goda Stockholmsvän/kollega som är mitt stöd vad gäller Stockholm.
Checkade med honom om det fanns en bättre väg till destinationen jag varit till. Skulle ju hämta gruppen på eftermiddagen.
Det var bästa vägen jag åkt.
Så skönt att ha honom till hjälp.
Han kan stan som sin egen bakficka.

Tog min rast i lugn och ro.
Kyligt ute fast det var sol.
Putsade invändigt på min buss.
Checkade av vilka som jag skulle hämta från Arlanda, hade inte fått den infon till mig.

Körde fram till terminal 4 i god tid.
Fick vänta ett bra tag där.
Den avgångstid jag fått var tydligen den som planet landade.
Fick en härlig grupp från Norrland med mig som jag körde till Danderyd.

De var så lyckliga över att åka med just den bussen.
Mycket foton togs och sedan kunde jag åka iväg. Hade väntetid tills det första gänget skulle hämtas.
Stod och väntade in den och fortsatte putsa buss.
Skickade lite mejl och grejade.
Jag har inge problem att få tiden gå.

Körde sedan bort till Olof Palmes gata och väntade in min grupp straxt nedanför kyrkan.
Fullständigt kaotiskt i trafiken inne i stan
Jag tog det bara lugnt och löste knutarna vartefter.
Rätt skönt med just den bussen.
Folk har lite respekt för svenska landslaget verkar det som.
Ingen som tuta eller pekade finger när de tyckte att jag tog plats.
En dubbelaxlad buss i storstockholm Tar plats :) inte mycket att göra åt

Körde lugnt ut ur stan och det var lite knöligt stundtals innan vi kom bort från gröten.
Jag är ju lite knäpp som gillar när det är utmanande
Det är bara att lösa knutarna, inget värre än så.

Full fart till Västerås där nästa kaos rådde
Olycka på E18 så jag fick ta annan väg till ABB Arena dit mina gäster skulle.
Tog lite tid men jag kom fram.
Grymma köer på Norrleden oxå utåt Skultuna och Erikstund.

Släppte gästerna och åkte igenom stan till depån.
Tvättade och städade bussen, tankade o tömde toa.
Tackade den för dagen, hängde in nycklarna
Läste av förarkortet och åkte hem

Hade våran Landslagsbuss idag på mina körningar till, från och runt Stockholm idag.
En sväng till Arlanda. Vidare Danderyd.

Idag var det en bra variation av körningar.
Med mycket bra flyt, trevliga gäster och fina platser.

Körde första gänget från Västerås till Sätra Brunn Spahotell.
Sedan direkt därifrån till nästa körning som var en hämtning från Färna Herrgård.

Fick innan dess möjlighet att ha lite rast som jag tog i bussen.
Väldigt knepigt väder idag med ösregn, gassande sol, hagelskurar och ymnigt snöfall med stormlika vindbyar.

Det svängde hela tiden i vädret.
Stundtals riktigt kallt.

Tog några foton medans jag väntade på mina gäster vid Färna.

Var in på depån och mellanlandade en stund innan den sista körningen för dagen.
Åt medhavd lunch och hann prata lite med kollegor innan det var dags att hämta massor med skolbarn och köra ut till Hökåsen.

Återvände till depån.
Tvättade, tankade, dammsög och skurade bussen innan go kollega tog över den för att köra seniorer.
Jag själv for iväg hemåt och glömde ta ut mitt förarkort ur färdskrivaren.
Som tur var tog Trafikledaren hand om den åt mig. Får den imorgon.

Innan jag åkte hem var jag in på Lidl och inhandlade lite grejer som kommer att behövas på Söndag då vi ska ha min födelsedagsfira här hos mig.
Bara mina barn med familjer och min mor.
Det räcker gott för mig.
Gör ingen större grej av detta.

Idag är det dessutom två år sedan som min syster gick bort.
Men jag väljer att minnas det inom mig själv bara för att inte behöva bli påhoppad, baktalad och nedvärderad av anhöriga.

Kommer inte att besöka hennes viloplats mera. Aldrig mera ! Jag har en egen plats där jag vårdar minnet av henne.
Hennes viloplats är ju inte ämnad för mig att besöka.
I vissa anhörigas värld har jag ju inte gjort någonting rätt, varken med begravning, bouppteckning eller det sätt jag sörjer och saknar henne, så jag gör detta hädanefter på mitt vis så behöver ingen störa sig på detta.

Jag hoppas detta gör deras värld lättare nu.
Jag vill ju inte vara någon som tränger mig på och tvingar mig på någon som inte gillar det jag gör.

Då går jag min egen väg.

Imorgon är det en ny dag och jag har fullt upp på jobbet från tidig morgon.
Kommer att ha Stockholmskörningar.

Måndagens körning till Eckeröbåten gav några behagliga timmar i Grisslehamn.
Jag ville inte åka med båten utan valde att stanna iland.

Tog en promenad bortåt campingen och hamnade så småningom på ett motionsspår i skogen.
Det var rogivande.
Återvände till bussen, åt min medhavda lunch och sov sedan en timme längst bak i bussen.
Hade med kudde och filt hemifrån.

Tog lite bilder från promenaden och min buss

Såg en hel del spår i skogen efter den senaste stormen som drog fram med enorm kraft.
Stora träd knäckta som pinnar.
Vädrets makter är starka

När jag såg på tv för nån timme sen så kom Nova upp till mig och parkerade sig på min mage och bröstkorgen.
Hon riktigt sträckte ut sig och lade ner hakan mot filten och såg mig i ögonen.
Nära och länge.

Hon är en underbar livskamrat min lilla pälskling.
Hon blev kvar på soffan sovande när jag gick iväg sedan.
Hoprullad på mysfilten.
Snarkande lätt och tassen över ögonen.

Nu har hon kommit efter mig in i sovrummet.
Hon vet att jag behöver sova när det är uppstigning vid 3 tiden.
Hon vet också hur hon får mig lugn och sömnig.
Ligger och spinner varm och mjuk på min mage
När jag somnat flyttar hon sig och lägger sig bredvid tätt intill och somnar hon med.

Älskade katt.
Min lilla fina :)

Nova, min fina sambo.
Hon är en bestämd dam som vet vad hon vill.