Redan när mina barn var små och vi hade gården i Olberga utanför Surahammer så skapade jag en tradition att på Julaftonsmorgon var det hästarna och stallet som fick påbörja Julen.

Nu har ju äldsta dottern häst och vi håller traditionen vid liv.

Denna Julaftonsmorgon gick jag upp redan vid 4.20 och gjorde klart det som skulle med till stallet och grötfrukosten där.
Paket med till häst, barnbarn och stallkatten Lussan.

Dottern härhemma blev hemma då hon har så nedsatt ork efter Covid.
Lillan och Ludde Basset stuvades in i bilen i den kalla morgonen.
Lykta med värmeljus med att ha tänd utanför stalldörren.


Äldsta dottern med barnbarn kom och vi hjälptes åt med allt i stallet.
Utfodra, byta täcken, leda ut i hagarna, bära ut hö dit och vatten. Mocka, fylla hökassar, sopa gångar och allt som hör hästar till.
I stallet står totalt 9 hästar så det tar en stund att fixa allt.

Jag tog hand om hö och vatten och såg sedan efteråt att jag gått över 3 km med alla hagar inräknade.
Följde med och stängde grindar och fanns tillgänglig hela tiden

Otroligt vacker och kylig Julaftonsmorgon. Solen gick upp medans vi jobbade på och avslutade stallet med grötfrukost i köket .ed glögg, kaffe, lussebullar och godis.

Även svärsonen kom gående dit för att delta i frukosten.

Stallkatten jättenöjd med sin julmat.
Pålle fick julklappar och äpplen, morot och knäckebröd.

Alla nöjda och belåtna.

Denna Julafton kunde med värme och ganska stor trötthet efter allt som gjorts under dagen, avslutas med ett besök i Jäders Kyrka och Midnattsmässan.

Det var jag, äldsta dottern och barnbarnet som åkte dit till 23.30 då det började.

Barnbarnet låg och sov i kyrkbänken hela mässan. Julafton hade ju varit lång och intensiv.

Midnattsmässan är alltid så speciell.
Jag sjöng med i alla Julpsalmerna och det känns idag då min hals inte mår så bra.
Lite tidigt att börja anstränga stämbanden efter allt hostande jag haft den senaste tiden.
Hosta som lever kvar sen influensan.

Nattvard togs emot och allt avslutades enligt tradition med O helga Natt.
Tyvärr ingen solosång utan det var med kören.

Machaller kantade gången till kyrkan och vi åkte hemåt i nattens sena timma

Igår på Julafton fick jag möjlighet att krama om min älskade son som jag så sällan träffar.

Han kom kort förbi hemma hos min äldsta dotter där vi skulle tillbringa Julafton.
Han skulle vara med sin flickvän under Julen.

Det var ett kärt återseende för oss.

Vi bor ju inte så fruktansvärt långt ifrån varandra men det blir sällan tillfälle att ses.
Än mindre träffa mina barnbarn som jag är farmor till.

Nu blev det många kramar och önskan om en God Jul.