Gick upp nyss ur min säng.
Kände hur lederna värkte och kroppen skrek efter nåd.
Det var som den ville tvinga mig till att bara ligga stilla, vilket inte gick då det gjorde så ont överallt.

Gick upp och tog mig haltande till toan, vidare köket och kaffebryggaren.
Varje led värker i min kropp!
Hostig, täppt i luftvägarna och rosslig i halsen.

Kändes lite bättre efter jag rört på mig en stund.
Men jag är glad nu över att jag lyssnade på min kropp och mina döttrar, som inte ville att jag skall jobba förkyld och eländig igen, som jag gjorde första veckan på Arlanda för två månader sedan.
Jag minns hur tungt det var.
Hur jag stupade isäng hemma, utan att orka något hemma.

Nu har jag sjukskrivit mig.
Det kostar pengar, men valet finns inte, om jag skall fixa detta utan att helt stå på öronen.

Sitter nu i soffan och tänker på hur denna Julhelg varit.
Det har varit härligt att vara med mina barn och barnbarn.
Maten har varit fantastisk och jag har säkert gått upp en del i vikt av allt ätande.

Men vilan!
Vart tog den vägen?
Vilan försvann någonstans i en oro och ett pusslande för att få krafterna att räcka till.
Dessutom hade jag hela Julen sådan huvudvärk att jag gick på tabletter.
Konstiga smärtor i kroppen som flyttade på sig från dag till dag. Yr och känslig för höga ljud.
Allt tyder bara på att jag är inne i en stresscirkel igen, trots att jag valde att ändra min livsstil.

Jobbet suger min kraft.
Att hela tiden vara på allerten, växelvis i tärande kyla och blåst, för att i nästa stund vara inne i värmen bland mängder med stressade människor på resande fot.
Att inte få någon ordentlig rast och vila i detta gjorde ju knappast saken bättre.
Lyfta, släpa, dra för att lasta ur och i bussarna. Stelfrusen ända in till märg och ben, varje arbetsdag.

I körning av buss, behöver jag inte frysa så förbaskat.
Bara på morgonen nån timme när vi måste ta ut iskalla bussar från depån.

Jag vet inte längre råd...
Vad ska jag göra på Swebus för att inte tappa orken helt.
Allt är ett enda slit bara.
Kollegor är osams i frustration över en jobbig situation där ytterst lite fungerar.

Pengar läggs på vatten och pepparkakor, godis, rabattkuponger till kunder.
Istället för att läggas där de behövs för att få saker och ting att flyta för förarna.
Det rullar kalla, trasiga bussar med blinkande varningslampor, utan att åtgärdas, vecka efter vecka.
Schemat är huller om buller.

Se bara min käresta som jobbat Julen.
Han var ledig Julafton.
Tjänstgjorde 12 timmar på Juldagen.
10 timmar på Annandagen.
Tjänsterna omgjorda så inget stämde i schemaläggningen.

Han ligger nu och sover, helt slut efter de två dygn som gått.
Han ska ut igen idag på en 10 timmars tjänst.
Alltså 32 timmar på tre dygn!!!
Detta kan ju inte vara rätt??!! Vi går båda på fast schema.

Får en arbetsgivare suga ur en människa dennes krafter så?

Likaså jag själv.
Mina dagar på Arlanda har varit, med resan dit och hem 10-12 timmar varje dag.

Tacka sjutton för att jag är sjuk.

Det lutar återigen åt att vi kommer lämna detta.
Vi orkar helt enkelt inte kämpa dag för dag i resten av vårt arbetsverksamma liv på detta viset.

Nu kommer jag inte att plåga min kropp utan den ska få vila.
Kommer att ägna denna dag åt att vila, sova, äta och om jag orkar, börja plocka bort Julen härhemma.

Min ambition är att gå åter i arbete så fort kroppen klarar det

Vi får se vad som händer....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...