Fast denna gång på min buss som jag parkerat vid Centralen i Västerås för att ha rast.

Jag hade varit på toa och sedan gått till Pressbyrån för att köpa mig en kopp kaffe.
Låste bussen efter mig som vanligt, med den lilla dosan.

Vid kaffeinhandlandet tog det lite tid då maskinen krånglade lite.
När jag så efter 10 minuter kommer ut, hör jag ett larmande på avstånd.
Gick mot ljudet och hann tänka tanken...är det min buss som låter?
Har vi larm på dem?

Skymtade den lila skönheten mellan de andra bussarna som stod inne och lastade.
Såg att folk tittade bortåt där jag parkerat.
Såg även ett orangeblinkande ljus, blinkers skymta till.

Insåg snart att det var min goding som stod och ropade i högan sky.
Skrek av förtvivlan över att jag gått ifrån honom sådär.

Snabbade på stegen så gott det nu gick med kaffemuggen i min hand.

Folk började inse att det var min pärla som väsnades och de andades ut, när jag närmade mig med nyckeldosan.
Jag fick lov att vara ända framme vid dörren innan den tog signalen från dosan och tystnade.

Vet inte varför den utlöste larmet.
Kanske var det fram någon som försökte öppna dörren...jag vet inte och får heller aldrig veta.

Folk är på oss hela tiden och vill kliva på medans vi rastar, även fast det kan vara 30-40 minuter kvar till avgångstid.
Förstår inte riktigt vad de skall in i en stekhet buss och göra, mitt i sommaren när det är vackert väder.

Dessutom skyltar jag inte med destinationen medans jag rastar utan folk ser bara en lila buss och då ska de in.
Kan varit någon sådan person som varit fram och bussen fick nog och började skrika efter mig.

Vi har stora problem med detta att vi inte får vara ifred när vi har vår rast.
Jag stannar gärna kvar vid bussen då jag gärna gör sådant som jag inte hinner annars.
Putsar lite, grejar med mina privata saker, ringer samtal och äter givetvis.
Inte ens när jag tuggar min macka och har kaffet framme låter folk mig ha min rast.

Jag kan sitta flera meter bort från bussen och äta, ringa ett privat samtal eller läsa sms, en tidning eller vad som helst.
Jag får inte vara ifred!

En rastlokal som vi har tillgång till är så smutsig och luktar illa, fylld av skräp och bråte.
Som delas av en massa andra som lämnar sina matrester, tomma förpackningar och stinkande arbetskläder överallt.
Vill inte ens sitta ner då det är så smutsigt.

Detta gör att jag hellre är ute vid min fina buss och det jag själv håller rent och snyggt.
Dessutom vill jag vara utomhus.
Det vi kan sitta på är ju bänkarna vid järnvägsspåret eller muren bredvid bussen.

Vi hinner inte förflytta oss längre bort då bussen måste stå stilla 45 minuter så vi får den vila lagen kräver i yrket.

Då får vi ta detta med folk som ständigt är på oss med frågor om avgångtider, kommande tåg, bussar och till och med att vi får hantera klagomål över konkurrenters förseningar.
Med mackan i munnen och kaffet i handen:)

En busschaffis vardag!
Like it or not!

Jag själv hanterar det med vänlighet och bestämdhet.
Svarar på frågan så gott jag kan och upplyser om att jag har rast, med munnen full av macka:)

Att jag kör fram när min vilotid är över och det är ca 10 minuter kvar till avgång.
Ändå kan vissa vara påstridiga och vill in i bussen, trots att jag påtalar allt detta och även informerar om att bussen är som en bastu.

Hehe:)
Livet på en pinne!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...