Min älskade sambo ligger och sover, lite oroligt men ändå i sömnens värld, i sovrummet.

Jag låg bara och skruvade och vände, efter vi släckt lampan.
Hörde allt spring i trappen, smällare och raketer ute, tjut och gap från nyårsonyktra grannar och förbipasserande.

Jag är igenomtrött men får inte ro att sova.
Så nyss tog jag med täcke och kudde, smög mig ut till soffan och ligger här istället så jag inte stör min älskling som ska upp tidigt och jobba.
Pulsen ligger på en hög nivå igen och det trycker över bröstkorgen.
En smärta strålar även ut i ryggen, under vänster skulderblad.

Ska försöka komma till ro här i soffan.
Om ca 20 minuter kommer det att dra igång ett stort fyrverkeri nere på stan.
Kanske kan det bli lugnare efter 12 slaget sedan.

Jag hade tänkt följa med min käresta till jobbet, den första tidiga turen till och från Arlanda.
Nu vet jag inte alls om jag kommer orka, om jag inte får sova nåt.
Vi ska upp 3.

Ute kommer det ner blötsnö så risken är att det blir halt och otäckt imorgon bitti längs vägarna.

Jag tänker på alla stackars djur som lider av detta smällande.
På deras ägare som får oroligt se på när den lilla älsklingen mår dåligt.

Nu är det bara dryga 40 minuter kvar av år 2017.

Vi pratade ikväll om vårt hopp om att det nya året för med sig mindre elände och oro för vår del.
En stund under kvällen såg jag min egen avslappnade, glada och goa man, som jag blev så kär i för några år sedan.
Han kunde lägga bort oro och jobbiga bördor för en stund och bara vara sig själv.
Så härligt!
Vad jag njöt av att se honom finnas där, under den trötthet och oro som tär på oss.

Jag kramade honom hårt och bad till vår Skapare, att ge oss mera glädje under kommande år.
Att lätta på de bördor han bär och ge oss ro i arbetslivet.

Livet skall inte behöva vara ett enda stort krav från andra ständigt.
Människor måste lära sig att bära sitt eget liv och inte lämpa över på andra ständigt.

Bara för att någon är hjälpsam och god så innebär inte det att denne måste bära på allas problem och allt som de måste få uträttat.
Det finns yrkesfolk till detta.

Jag hoppas och ber att vi kan få tillräckligt med lugn i vårt liv, att vi kan bli en till familjemedlem.
Vi vill ju bli med vovve.
Det har hittills vår arbetsplats sett till att det inte gått att genomföra.

Denna omöjlighet och ovillighet i att ge oss scheman och arbetstider som fungerar i livet.

Ska vi ha vovve så lär vi få lov att byta jobb.
Det är vi överens om.

Nu är det straxt ett nytt år.
Nya möjligheter och nya chanser att förverkliga det vi vill.

Gott slut mina följare :)
Vi ses igen nästa år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...