Alla inlägg den 2 december 2018

Av Sirpa - 2 december 2018 07:27

Sedan jag började köra Eckeröbussarna så har jag fått nya stammisar.
Gäster som reser ofta och som kommit att bli mina egna skyddslingar.

Det är goa och glada seniorer som uppakattar så oerhört att jag hjälper dem med allt.
Det är inte lätt att bli äldre och inte riktigt fungera i kroppen.
Klart att jag hjälper och finns till för dem.
Helt underbara raringar är de allesammans.

Sedan tycker de om att jag informerar i microfonen. Skojar och busar med mina gäster.
Alla ska ju trivas ombord på mina turer.

De gillar så att jag kör mjukt och skönt, utan hets eller häftiga inbromsningar.
Så kör jag alltid.
Planerat och följsamt.
Läser av trafiken och kör därefter.
Bussen är mitt verktyg och gas och broms är två pedaler som jag använder med mjukhet.
Finns inget annat i min värld.

Ett tillfälle då vi åkte till Grisslehamn så hostade jag ganska mycket.
Var torr i halsen och det irriterade hela tiden.
Detta uppmärksammade en av mina goa tanter.
På återresan kom hon med halstabletter till mig som hon köpt på båten i taxfreebutiken.
Gullego!
Hon som knappt klarar ta sig fram med sin rollator.

Jag blev glad och rörd. Tackade från djupet av mitt hjärta.

Senaste resan hon var med gav hon ett inslaget paket. En Julklapp i förskott.
Den var till mig och mina barnbarn sade hon.
Hon förstod när vi pratade att mina barnbarn står mig nära hjärtat.

Det paketet skulle öppnas innan Jul sade hon.
Återigen blev jag rörd till tårar av hennes omsorg.

Kom hem och öppnade paketet.
Det var gottisar till att hänga i granen och gochoklad till julbordet.

Nästa gång vi ses blir det kramkalas.
Vi brukar redan nu kramas varje resa.

Igår blev det många kramar från mina härliga gäster.
Lovord, beröm och tackkramar i mängd.
Ett par var så glada då de rest mycket med buss men Aldrig så säkert och tryggt som de gjort med mig sade de och tryckte nåt i min hand.
De älskade mitt busiga prat i microfonen
Det visade sig vara lite dricks.
Jag blev helt ställd.
Det är vi inte vana vid på bussarna.

Kände mig glad, nöjd och väldigt trött.
Härligt med nöjda gäster.
Jag är ju sån att jag gillar ge service och trivas på jobbet.
Som det ska vara i mitt yrke

Älskar mitt jobb

Av Sirpa - 2 december 2018 03:47

Det är tiden jag nu varit provanställd på Björks buss.
Två månader fyllda av spänning, massor med jobb, nyheter i mängd och lärdomar till max verkligen.

Jag kör mestadels beställningar som det blivit nu.
Tränade skolkörningar och lite linje samt flex i Hallstahammar men det är nu ett tag sedan
Eckerökörningarna börjar bli vardagsmat.

Lite Birka som jag inte gillade alls.
Så dem får gärna de gubbar som trivs med dem behålla.
Alldeles för kort och tråkig körning för mig.

Var en hel helg i Stockholm och körde dubbleringsturer till Grisslehamn därifrån.
Lite annat smått och gott till detta.
Skavsta flygplats blev jag bekant med.

Falun, Rättvik är avverkat
Älvsjömässan i Stockholm i veckan som gått.

Jag trivs i detta. Fara omkring till olika destinationer.
Om jobbet läggs upp på ett tidsmässigt rimligt vis.
Annars protesterar jag.
Det måste till lite marginaler i körningarna för att det skall stämma med raster och vilotider.

Vi har haft lite diskussioner i veckan om just detta.
Att inte lägga körningar så tätt inpå att stress uppkommer.
Jag vill inte och kan inte längre jobba på det viset och det vet min arbetsgivare om.
Det snacket hade vi när jag anställdes.

Jag jobbar gärna mycket och länge.
Men inte under tidspress som har sönder min hjärna.
Den är jag rädd om.
Den enda hjärnan jag har att tillgå.

Undrar hur många 60 åriga kärringar det är som väljer att ta det steg som jag gjort.
Att gå från linjekörningar tillbeställningstrafik
Idag vet jag inte alls hur min nästa arbetsdag ser ut
Jag får destinationer och fordonet jag har som verktyg.
En tid som stämmer hyfsat för hämtning eller avlämning någonstans.

Mer vet jag oftast inte.
Vad som helst kan hända.
Hela dagen kan se helt annorlunda ut än det var tänkt från början.
Veckan som gått har varit lite rörig.
Lite för mycket förändringar för min hjärnas kapacitet
Men jag säger till och morrar om det behövs om det går överstyr.

Jag har gärna åtminstone två dagar i veckan som grundplanen får vara spikad.
Så det finns någonting att styra efter.
Inte hela tiden kastas fram och åter.

Det finns ju ett liv utanför jobbet också.
Den vill jag ha fungerande även i beställningskörningar.
Jag har ju sambo, barn, barnbarn, gammal mor och katt som alla gärna ser mig någon gång.

De senaste helgerna har gått i jobbets tecken. Det är självvalt så det är helt ok.
Märker att det faktiskt är lugnare att köra helger.
Vansinnestrafiken finns inte på samma vis som i veckorna.
Pendlarna är lediga.

Vi får se hur framtiden ser ut.
Jag trivs väldigt bra även nu efter två månader.
I veckan har jag fått ett specialuppdrag med min arbetsgivare.

Kommer att skriva om den i veckan.
Jag kommer att representera och prata om mitt yrkesval inför arbetssökande tjejer.
Ett samarbete med Arbetsförmedlingen.
Har inte riktigt läst in mig på allt ännu.
Det får komma när tid är.
En sak i taget.

På Tisdag kommer jag att förbereda en buss som vi kommer använda.
Tvätta, städa och putsa fin
Samt att jag behöver lägga upp mitt föredrag om bussföraryrket som tjej, min historia och mina val längs färd.

Onsdagen är sedan avsatt tid för allt detta
På vår gårdplan hos Björks i Västerås kommer det att stå en buss, en lastbil och en grävmaskin för beskådan
Testa förarplatsen och känna in atmosfären i fordonet.

Spännande dag.
Jag har ju en hel del erfarenhet som kvinna med ett körkort som är fullt.
Jag har ju behörighet köra allt från motorcykel till långtradare, buss med släp och mer därtill.

Bussjobbet pratar jag gärna om
Kanske kan vi få några tjejer till i vårt gäng.

Men först ska jag nu vara ledig ett par dagar.
Känner att det behövs.
Hemmet är eftersatt och tvätta behövs.
Tydligen är detta också något som faller helt på min lott fast vi är två heltidsarbetande i hushållet.

Förändring behöver till där också.
Jag måste få vara helt ledig från förpliktelser någon gång

Arbetet tar mycket tid och kraft.
Återhämtning är nödvändigt.

Älskar mitt jobb med både ris och ros

Av Sirpa - 2 december 2018 02:41

Det är nu tre år sedan som jag tog farväl av min älskade lilla livskamrat och följeslagare.

Min fina Titti.

Minns ännu hur fruktansvärt det var att ta det slutgiltiga, barmhärtiga steget till att avsluta den plåga som pågick i hennes diabeteskropp.

Vi hade kämpat en lång tid med balansen i insulinet. Det skedde allt oftare att Titti hamnade i insulinchock.
Hennes lilla kropp kämpade och hon mådde så dåligt när det satte in.
Varje gång tog hårt på hennes gamla kropp.

Sista gången fick vara verkligen den sista.
Då hade det bara gått nån dag efter det föregående anfallet och hon började bli uttorkad
Inget hjälpte.

När jag väl tog beslutet att åka in så var det som ett totalt mörker tog över livet.
Men jag tog steget, för hennes skull.
Av kärlek till henne och det löftet jag givit henne, att när den dagen kom så skulle hennes lidande upphöra.

Jag minns ännu i bilen hur hon pratade till mig, såg in i mina ögon och bekräftade att hon var redo.
Livet var för smärtsamt.
Varje dag en kamp och förlängning av en plåga.

Stunden var hemsk

Någonting gick sönder inom mig då.
Hjärtat trasades i bitar.
När hon gick över och blev stilla i min famn.
Det fanns ingen återvändo.

Samtidigt en lättnad att hon slapp lida mera.

Att ta beslutet till ett sådant steg är fruktansvärt.
Tomheten efteråt likaså

Att mista någon man älskar så djupt.
Som finns i ens liv varje stund, varje andetag
Den smärtan är omöjlig att beskriva i ord
Det förstår man bara när den upplevts.

Min älskade Titti.
Du fattas mig varje dag i mitt liv.
Finns ingen som kan ersätta dig och den kärlek du gav.
Aldrig någonsin.

Din aska är strödd på Öland, där du älskade att vara i vår husvagn.
Varje sommar åkte vi dit och du njöt så.
Vår och höst var du lös på campingen då det var folktomt.
Övrig tid i vagnen och vårt stora förtält.
Vi tog promenader med sele och du njöt i min famn på stranden.

Du mötte mig alltid med glädje i dörren när jag kom hem, alla tider på dygnet.
Minnet av dig ligger in bäddad i bomull i mitt hjärtas innersta rum.
Där har du ett stort eget rum fullt ab kärlek.

Min fina Titti.
Saknar dig så

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards