Igår eftermiddag/kväll efter att jag varit hos Mamma och fixat med det hon behövde hjälp med så var det dags för dagens körning.

Det var Hallstahammars Hockey A laget som skulle till Kumla för match.

Tycker om att köra det laget för alla är så trevliga omtänksamma mot mig som förare.
Dem vill inte att jag sliter med hockeytunkarna utan lastar själva, lämnar alltid bussen ren och fin efter sig, tackar och är hur goa som helst mot mig.
Sedan får jag alltid frågan om jag vill ha en matlåda av det som laget har med sig till efter match.
Jag tar tacksamt emot och äter den hemma dagen efter.
Vill ju inte äta tung mat på kvällen.

Under väntetid var jag i hockeyhallens varma och bekväma kafeteria och läste min bok.
Var ute och gick litegrann men det var obehagligt då det blåste och regnade.

Ica Maxi Arena spelades matchen som var riktigt kul att se på.
Hallstahammar gjorde jättebra ifrån sig och tredje perioden var verkligen dominerat av mitt lag. Tuff hockey med självförtroende i spelet.

Matchen slutade 1-3 till oss och alla var så nöjda och belåtna när vi lastade bussen och åkte hemåt i den sena kvällen.
Lämnade av laget och sedan var det dags att städa, tvätta bussen.
Dammsög, tömde toan och tvättade bussen på utsidan noga.
Det blir så mycket svart beläggning som fastnar om den inte tvättas/skrubbas bort helt. Det satt rejält fast.

Jag var klar vid midnatt och fruktansvärt trött. Satt en stund i bilen och bara vilade innan jag styrde hemåt.
Kom isäng vid 2 tiden.
Hade då varit uppe i 22 timmar.
Det kändes i huvudet.

Ska man jobba kväll och in på natten så går det inte att vara igång från tidig morgon och vara sysselsatt alla de vakna timmarma.

Kör gärna Hallstahammars Hockey.

Jag är ju en envis hårt arbetande finnkärring som alltid gjort rätt för mig.
Har inga betalningsanmärkningar och tänker heller aldrig tillåta några så länge jag lever.

Att varje månad få ut en lön som räcker till det som livet kostar är en gåva.
Det är inte varje människa förunnat att ens kunna förvärvsarbeta.
Hälsan sätter stopp eller helt enkelt ofrivillig arbetslöshet.

Känna att det jag kämpar för ger utdelning i form av betalda fakturor varje månad.

Det som nu förändrats i och med att allt blivit så galet dyrt är att när fakturorna betalats så finns det inget kvar på kontot.

Boende, bränslekostnad för pendling till och från jobb, maten och det livsnödvändiga äter upp hela min inkomst.

Då har ännu inte elräkningen kommit.

Fan!! Det är tufft just nu.

Men jag kämpar vidare och betalar det som allt kostar.
Så är det här i livet om man bestämt sig för att vara en människa som gör rätt för sig.

Dieselpriset ligger nu på 24.75 såg jag inatt när jag åkte hem från jobbet.

Jag pendlar 4 mil enkel väg. Det är bara att räkna vad varje dag kostar i bara bränsle. Suck!!

Känslan att göra rätt för sig och betala allt som kommer in är en tillfredställelse som alltid.

Nog vore det skönt att ha en liten peng att stoppa undan till oförutsedda utgifter.
Om så bara en femhundring...

Finnkärringen kämpar vidare.
Min dotter och barnbarn ska känna att vi har ett tryggt boende. Så länge jag bara har hälsan och orken att kämpa vidare.

Vi har valt detta boende för att dessa två tjejer inte ska behöva leva med hot och våld hängande över sig.
Att bo som vi gör ger ett mervärde.
Med dotterns dåliga hälsa så är detta en lösning som fungerar bäst.

Jag kämpar vidare....

Just nu väldigt väldigt trött och lite uppgiven.