I förmiddags då jag var och handlade fick jag syn på dessa underbara blommor.

Gladiolus...i en så vackert röd färg.
Köpte mig en bukett hem till lägenheten och den andra pryder nu köket hos min yngsta dotter som fyllde år i Juli.
Hon var då på Öland så jag fick inte möjlighet att gratta henne fysiskt.

Har sett under dagen hur de jag har hemma, slagit ut i full prakt.

Hade fikabesök idag av min älskade.
Satt en stund och pratade om allt möjligt...så härligt att ha honom hos mig :) om så bara en kort stund.

Blommorna inbjöd verkligen att ta bilder.Ska ta nya imorgon då de slagit ut ännu mera.

Välanvända pengar :)
Brukar köpa åt mig själv när det är något jag tycker om.

Allra helst tulpaner som är mina favoriter, i alla dess färger.

Jag har lärt mig att leva efter den melodin att jag aldrig nöjer mig med mindre än det jag är värd.

Vill jag göra någonting som tillför mig gott så ser jag till att genomföra det.
Aldrig att jag tillåter mig själv att nöja mig med det näst bästa, eller stannar i någonting som inget tillför till mitt liv och välbefinnande.

När en människa stannar upp och slutar drömma, utvecklas och leva fullt ut varje dag...då är denne illa ute.
Passivitet, lättja och håglöshet är som att slå första spiken i sin egen likkista.

Vill jag någonting så gör jag vad jag kan för att få till det.

Det finns alltid lösningar på allting!
Alltid.
Förr eller senare brukar saker och ting reda upp sig, fast det ser fullständigt hopplöst ut från första början.
Att kämpa för någonting man tror på är så värdefullt.
För hur man än vänder och vrider på det så kommer allt att lösa sig på bästa sätt.

Allt har en mening i det som sker.
Det brukar visa sig en bit framåt i tiden.
Att försöka bita sig fast i något gammalt, utnött och uttjatat är fullständigt bortkastat.
Hitta nya vinklar, tänk nya tankar och sitt inte passiv kvar i det gamla.

Gör det du själv vill och trivs med.
Prova sådant du drömt om, som du kanske ännu inte vågat eller tagit dig för.
Livet ramlar på dag efter dag och det är bara du själv som kan skapa ditt eget liv.
Man kan inte i längden leva igenom andra för då har man tappat sin identitet.

Oftast är man då också någonting som man innerst inne inte vill eller trivs med.Det bara hänger kvar av gammal vana.

Tänk till nu....mår du bra?
Har du det du vill ha i ditt liv?
Finns drömmar och framtidstro?

Har du möjlighet att i din nutid, utveckla dig själv.
Komma framåt och förverkliga det du vill...

Att verkligen leva varje dag....hur många gör det.
Slentrian..ligger det och gnager, tröttar ut och bara suger energi till ingen nytta.

Gör nåt av den gåva du fått...ditt liv!
Den dagen kommer då du inte längre orkar...så passa på när du haf möjligheten :)

Du kommer inte att ångra dig!

I veckan bestämde goda vännen Skans och jag att ta en åktur med hans bägge motorcyklar idag.

Såg lite regntungt ut på morgonen när jag vaknade...
Men det sprack upp efter lunch.
Sov länge idag och åt sedan en brunch med älskad vän innan det var dags för hojturen.

Styrde mot Köping längs gamla vägen.Vidare mot Lindesberg via Arboga, Frövi och Vedevåg.

Stannade vid kyrkogården och jag tände ljus på min pappas grav.
Berättade lite för Skans om hur vi hade det när pappa gick bort, när jag var 12 år gammal.
Pappa var bara 35 när han rycktes bort ifrån oss.
Han fick en hjärtinfarkt mitt framför ögonen på sin familj och dog i ambulansen.

Det är länge sedan nu...år 1972.
Sorgen ligger kvar i min själ och försvinner aldrig.
Jag har lärt mig leva med den.
Lärt mig njuta av varje dag på nåt sätt...vem vet hur lång tid man har kvar på jorden :)
Vill ta tillvara på allt.
Älska, njuta och må gott.

Vi åkte sedan vidare till Nora.Skulle fikat där men det var så fullt med folk överallt så vi valde att åka vidare.

Hamnade i Guldsmedshyttan.

Greksallad blev mitt val.
Jättegott!
Vädret var toppen för vår åkning.
Lagom varmt.

Åkte vidare mot Kopparberg, Kloten och Malingsbo.
Vidare Skinnskatteberg och Köping.
Stannade vid vackra Oxbron och tog bilder.

Bägge började vara ganska trötta då.
Ringde till en älskad vän och ville han skulle komma och säga hej när vi tankade i Köping.
Det gjorde han och det fick mig så glad.

For så vidare gamla vägen från Köping via Dingtuna till Västerås.

Då hade vi varit iväg i över 7 timmar och säkert 6 timmar av dessa hade vi rullat fram på vägarna.

Älskar denna motorcykel.
En Yamaha 1300 kubikare.
Ett kraftpaket som ger mig kickar av glädje när jag vrider på gasen :)

Så härligt att få möjligheten att köra en sådan skönhet.

Väl hemma i lägenheten igen blev det kväller direkt.
Klockan var 20.20 och jag var kaffesugen och hungrig.

Pratade på messenger med min älskade.
Berättade om dagens åktur.