Alla inlägg den 5 november 2018

Av Sirpa Niva - 5 november 2018 06:38

Lyckades efter nån timme att få fatt i sömnen igen här på soffan.
Nova ropade och hojtade inatt att hon ville ut på balkongen.
Hon gav sig inte fast jag hyschade henne och sade till flera gånger.
Det slutade med att jag fick lov att nypa tag i nackskinnet för att hon skulle förstå allvaret.
Ingen balkong på natten, vi skulle sova.

Hon lommade iväg surt muttrande och kom snart tillbaka för att hoppa upp hos mig i soffan och krypa ihop intill mig.
Där sov hon sedan det som var kvar av natten.
Nöjd och trygg.
Vi har våra små duster om ordningen härhemma.
Ger jag mig så tar hon över och det går inte.
Hon har det så bra hos oss vår lilla söta, bestämda och jättesnälla kattfröken.
Hon är en underbar personlighet, pigg, vacker och oerhört nyfiken och full av lek och bus.
Vi älskar henne högt.
Men hon måste anpassa sig efter oss precis som vi gör efter hennes vanor och egenheter.


Snart är det dags att gå ner i tvättstugan.
Är lite sugen på att ta en längre promenad idag då det känns friskt och kyligt ute.

Kommer sedan att fara iväg till min dotter en stund när tvättstugan är klar.
Fick igår ett samtal från jobbet om jag kunde tänka mig jobba idag, köra en skolkörning.
Måste tacka nej då jag har fullt upp ändå med annat privat.
Bra att de ringer, för som oftast kan jag ju byta och styra om mina dagar.
Nu gick det inte och jag är så glad att mitt svar genast respekterades.

Förra arbetsplatsen hade inte gjort det.
De skulle ringt och tjatat flera gånger och till sist hotat om man inte gjorde som de ville.

Nu har jag en bra arbetsgivare som ser sina anställda som individer.
Jag är ändå väldigt flexibel och kan styra om snabbt om det behövs.
Dessutom hjälper jag så gärna till om jag blir behandlad på ett bra sätt.
Jag kan jobba mycket och långa dagar, mer än heltid om så behövs.
Då vill jag ha något tillbaka om jag behöver det.

Trivs jättebra med min arbetsgivare Björks.

Kaffet smakade supergott denna morgon.
Huvudvärken har vikit undan.
Känns lite konstigt i huvudet bara.
Som lite ömt och hjärnan luddig.
Hostig nu på morgonen. Det kommer upp nåt från luftvägarna från det halsonda och hostiga jag burit på tidigare.

En lång arbetsvecka väntar.
Intressant och säkert jättekul.
Imorgon åker vi två bussar till Vaxholm och hämtar upp 85 seniorer som skall ut på havet och äta go mat på Eckeröbåten.
Dagen kommer att bli riktigt lång.
Börjar 4.30 och hemma klar och städad vid 19.30

Gillar seniorer, de är så glada och rara.

Nu ska jag plocka ihop det tvätt som ska ner.
Dagen rullar igång med detta först

ANNONS
Av Sirpa Niva - 5 november 2018 02:35

Har nu ledigt Söndag Måndag.
Minveckovila som är nödvändig efter en lång vecka fylld med nytt och avslut med en extra lång Eckerökörning på Fredagen.
Mycket extrajobb med en otankad smutsig buss som jag inte räknat med.

Kom hem sent. Jättetrött på Fredag kvällen.
Kände redan då av mitt huvud.
Hade tagit Alvedon på båten för att kunna köra hemåt med solen i ögonen.

Vaknade Lördag morgon tidigt med färdig huvudvärk.
Gick upp och tog kaffe först och hoppades på att det skulle hjälpa.
Så blev det inte. Värken fortsatte.
Bokade tvättid för Måndag morgon tidigt.
Vill få upptvättat mina nya skjortor.

Donade och pysslade med växterna på balkongen.
Vintern kommer ju snart och då vill jag ha balkongen redo.
Tog tabletter mot huvudvärken. Såg till att dricka extra vatten om det var vätska jag slarvat med.
Fixade frukost när kärestan vaknade några timmar senare.

Vi åkte och handlade tillsammans lite senare under förmiddagen.
Behövde fylla på kyl och badrumsskåp inför veckan.
Det blev Öb och Willys.
Huvudvärken tilltog och jag började tappa orken.
Var ut till syrrans viloplats och tände ljus innan vi åkte hem igen.

Det var många ljus tända hos henne.
Mera dekorationer hade tillkommit.
Vi tände ett hjärta och sedan ställde vi två ljus till på viloplatser som ingen besökte.
Det gjorde vi för kärestans fars minne och alla andra vi saknar.

Väl hemma fixade vi mat.
Åt och plockade med diskmaskinen och annat. Huvudet värkte vidare och jag tog ny omgång tabletter.
Båda har vi efterdyningar från förkylningen vi haft.
Säkert det som spökade för mig och trötthet efter lång arbetsvecka.
Kroppen och hjärnan krävde vila helt enkelt.

Vilade en stund i soffan, tog en lång skön dusch. Blev tidigt på kvällen riktigt trött. Satt i soffan och slumrade innan jag gav upp och gick isäng långt innan kärestan
Han måste styra om sin kropp till sen nattkörning så han lade sig sent.
Vaknade av att han snarkade så det dånade.
Hör hur täppt han är i luftvägarna ännu.

Min huvudvärk hade avtagit något.
Tog sängkläderna med och lade mig i soffan.
Nova leker och busar i rummet just nu
Det är tyst i övrigt förutom det av dörren dämpade snarkljudet från sovrummet.
Det börjar bli allt fler nätter i soffan för att jag skall få min välbehövliga sömn.
Mig gör det inget.
Sålänge jag blir utvilad efter de timmar jag behöver
Trist att inte sova intill kärestan förstås men nu är det såhär.

Måndagen kommer jag att ägna åt att tvätta, dammsuga noga härhemma.
Novas kläder ligger i tussar och skräpar lite överallt.
Hon fäller inte så mycket men det blir en del
På måndag kväll skall jag på möte med mina barns far och hans fru.
Vi ska resonera om vår yngsta dotters och barnbarnets framtid
Hon är ju sjuk och får inte den vård och hjälp hon behöver efter all trauma hon och dottern igenomgått.
Försäkringskassan har nu beslutat ställa henne utan inkomst.

Det eminenta Sverige visar sin sanna sida i hur våra egna far illa i det system som råder.
Där hjälpen behövs, där finns den inte att få.
Pengarna läggs på annat och våra egna ställs utanför.
Vår dotter orkar knappt ur sängen vissa dagar. Än mindre klarar hon ens tanken på att återgå i arbete.
Den behandling och terapi hon behöver finns inte att få.
Barnbarnet väntar ännu på behandling efter dryga två år från det att hennes far misshandlade hennes mamma mitt framför hennes ögon

Svaret som hela tiden ges är att det inte finns resurser till att hjälpa.
Andra, viktigare individer måste få hjälp först. Människor från andra länder.
Skolan bråkar om hennes frånvaro då hon är infektionskänslig pga mjölkproteinallergi.
Ändå har hennes frånvaro minskat rejält de sista året. Hon var oftare förkyld och febrig som liten.

Allt är bara en ond cirkel för vår dotter och hennes lilla barn.

Sverige i ett nötskal.
Som föräldrar kan vi bara inte se på när dottern bryts ner av det råa, karga och hänsynslösa i vårt lands system.
Att leva som psykiskt sjuk i vårt land är en enda kamp uan ljusning.
I ett system som driver den svagare till ett liv i utanförskap, känslan av värdelöshet och i slutänden rent av en för tidig död då personen inte orkar.

Ska det behöva vara så ställer vi oss frågan.
Ikväll sätter vi oss med de frågorna och söker svar, alternativ och lösningar.
Våra tjejer behöver hjälp och det omedelbart.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25
26 27 28
29
30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se