Åkte tillbaka hit till Duved under Onsdagen. Tog mig nästan 9 timmar. Var jättetrött och ledsen när jag kom fram. Saknade mitt eget redan.

Denna gång så fruktansvärt motvilligt att komma hit.
Bästa kollegan stack hem på ledighet och då känns det ännu jobbigare.
Han sliter och jobbar som en tok här han också, så ledigheten är välbehövlig för honom.
Få komma hem och träffa nära och kära, precis som för mig.
För mig är han den enda här som jag känner mig trygg med. Han kommer tillbaka 28/2 så det känns bra.
Alla andra är främlingar.

Den här jobbperioden blir inte lika lång innan jag ska hem igen några dagar.
Åker hemåt igen den 13/3 på en kortare ledighet.
Det är då jag ska träffa hjärtläkaren.

Första arbetsdagen var riktigt jobbig.
Kände mig nedstämd och trött.
Vet inte hur jag ska få upp motivationen igen för det här.
Dottern skickade med mig D vitamintabletter som jag nu tar en om dagen.
Jag tror att det är avsaknaden av sol och ljus som gör mig nedstämd.
Inte bara hemlängtan och enformigheten i jobbet.

Kör nu 5 stycken 12 timmarsdagar innan det blir en ledig dag.
Den dagen ska jag vila, tvätta och städa.
Hinner inte sånt när jag jobbar.

Vädret var finare igår med en hel del sol och det känns bra.
Men det är inte kul när mätaren går över på + grader för då blir det halt.
Backarna vi kör längs blänker av is.

Gårdagen var ändå en lugn dag enligt kollegorna. Nästa vecka lär bli desto värre för då är det Stockholms tur att ha Sportlov.

Jag får kämpa på och härda ut dom veckor som nu är kvar här.
Det är ett jobb iallafall och jag tjänar pengar som jag behöver. Räkningar behöver betalas.
En dag i taget.

Jag vet att jag behövs hemma i Hallstahammar hos Västanhede det gör ju knappast tiden här lättare.
Jag vill helst jobba hemma men nu är läget som det är.
Samtidigt en trygghet och glädje att veta om mitt värde som förare och människa på hemmaplan.
Att jag behövs och är väntad sedan när allt är klart här i slutet April.

Jag har lärt min läxa, att jag inte fungerar vara hemifrån långa perioder.
Heller inte att jobba med något så enformigt.

Man lär sig sålänge man lever.
Detta är nu testat och jag passar inte in här.
I Jämtlänningarnas ögon så är vi från södra delarna av landet bara till besvär. Vi är ett nödvändigt ont bara i sammanhanget när det är förarbrist.
Det tog ett tag innan jag insåg det och när det väl landade så gav jag upp att ens försöka leverera det där extra som jag trivs med så väldigt i mitt arbete.
Här är det bortkastat.

Sparar gnistan tills jag kommer hem

Gosedjuren jag hade framme i bussen tog jag bort så dom är hemma.

Nu är det bara ett jobb och inget mera.
Det är alldeles tillräckligt.
Ett leende går att klistra på den stund det behövs. Service ger jag alltid, det har jag i blodet. Oavsett jobb.

Jag är Beställningsförare. Thats It!
Det är där jag sprakar och gnistrar.
Där hör jag hemma.
Vid ratten i turistbussar.

Den här morgonen vaknade jag med huvudvärk. Har drömt massor inatt och sovit oroligt.
Lönen kom idag så jag har fixat räkningarna nu på morgonen så det är klart.

Ser att det börjar ljusna ute. Hoppas på en solig dag så min energi fylls på.
Fredagar brukar vara hektiska i körningarna.
Bra det, då går tiden fort.
Snart är Februari klar och vi går in i Mars månad.

Jag kämpar på!

Fotot tog jag igår morse ut över depån där bussarna stod med snö och is på sig.
+ Grader på dagen och flera - på natten.
Det var bara att skrapa packis från bussens rutor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...