Alla inlägg den 8 november 2017

Av Sirpa Niva - 8 november 2017 08:10

Sitter nu på bussen på väg till Arlanda för att jobba som Terminalvärd där för oss.
Jag har redan nu börjat jobba med att se till så alla resenärer har biljett köpt och klar.
Hjälpte med bagage och svar på frågor.

Under tiden bytte kollegorna plats.
En på rast och den andre vid ratten.

Kom iväg som vi skulle 7.45
Åker nu mot Enköping där ett gäng till skall ombord.

Jag har tagit mig en stund i lugn och ro i vår varma, trygga buss.
Kaffe och smörgås satt toppenfint, då jag hann bli ganska frusen av att gå hemifrån och sedan vänta på bussen.
Jag är ju alltid i god tid så det blir lite väntan då.
Väldigt halt ute idag.
Vacker soluppgång har vi fått beskåda.

Lite suddig bild då den är tagen från bussen, under färd.

Tycker om den här stunden på bussen till Arlanda på morgon.
Dels är jag behjälplig både förare och resenärer.
Sedan har jag ju vår padda med där jag går igenom de turer som jag har hand om under dagens timmar.
Då vet jag vad som väntar och vart min hjälp är som störst.
Måste prioritera vissa tider då det både kommer in bussar och lämnar Arlanda.
Ser vilka som har mest resenärer.

Sitter sedan och mejlar till mina chefer som ansvarar för mitt terminalvärdskap.

Förra veckan blev ju en enda röra så jag hoppas att jag kan få lite mere tid på Arlanda innan en utvärdering görs.

Behövs jag inte så återgår jag till min schemalagda busskörning.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 november 2017 05:56

Ledig tisdag och det var verkligen efterlängtat.
Var ju helt färdig efter jobbet i måndags.

Förkylningen håller sitt grepp och det är säkert den som bryter ner mig.
Men... Vi har inte råd att vara sjukskrivna.
Bara av att vara hemma ett par dagar, ger 2000:- mindre att leva på.

Vi har haft så mycket extra omkostnader med bilen och även annat senare tid, att det grävt ett djupt hål på kontona.

Så det är bara att kämpa på.
Kommande vecka blir lindrigare, med flera lediga dagar.
Får leva på den tanken.

Igår Tisdag hade jag det lite kämpigt.
Sorgen efter syrran skar i mig hårt och gjorde att det mesta kändes jobbigt.
Jag skulle åka med vår bil till Surahammar och skifte av däck.
Det börjar ju bli halt.

Själv var jag uppe tidigt och bloggade ur mig tankar av sorg och bedrövelse.
När sambon vaknade så bestämde han att däckresan gör vi ihop, så blir det inte så tungt för mig. Han hade egentligen ett gympass innan jobbet men sköt på den en dag framåt, så jag fick det stöd jag behövde.

Tog tacksamt emot detta, då jag kände att hans närhet var viktig för mig.
Dels för att kunna prata men också orkesmässigt.
Jag var trött redan under morgonen och förstod att dagen skulle bli kämpig.

Jag älskar denna lyhördhet hos min käresta.
Han läser av mig och agerar därefter.
Han finns för mig när jag behöver honom.
Lyssnar när jag behöver prata ur mig, stöder och bär i stunden.
Där är vi lika med varandra.
Aldrig att vi låter den andre bära jobbiga händelser eller ting ensam.
Vi bär tillsammans i allt.

Vi hämtade däcken från källaren till bilen.
Åkte via Hallstahammar då det skett olycka längs väg 66 utanför Surahammar.
Det var fruktansvärt halt på vägarna.
Vi körde 252:an som det var glansyta på och vår bils sommardäck släppte i ett.
Vi körde försiktigt och riskerade ingenting.

Kom fram i tid och fick köra in direkt.
Det var full rulle på däckfirman.
Snabbt byte, lämnade sommardäcken på förvaring. Betalade och åkte hemåt igen.

For förbi djuraffären och hämtade syrsor åt vår spindelgumma, som visat att hon var hungrig igen.
Hon har börjat äta oftare på gamla dar, vår fina tjej.
Tog foton på vackra fiskar som pussades i ett stort akvarium.

Kom så hem igen och det var så skönt att slippa ifrån släpandet av däck till källaren.
Tog på kaffe och gav Gumman hennes mat.
Hon högg in direkt och började äta.

Kärestan hade ju eftermiddagsskift och han åkte iväg vid 12 tiden.
Kändes jobbigt!
Ville ha honom hemma, nära mig, inte ute på de hala vägarna.
Jag behövde honom extra mycket just denna dag.
Inte alls behagligt att vara ensam med mina tankar och orkeslösheten.
Jobba måste vi ju.
Utan jobba, inga pengar.

Somnade på soffan en stund innan jag hade tvättstugan kl 13.
Kände mig så slut i kropp och knopp.
Ner och laddade maskinerna.
Fixade soppa och macka åt mig.
Åt och vilade på det.
Ner och hämtade tvätt o laddade nytt.

Hostade en hel del idag och det kom upp nåt äckligt ur luftrören för varje gång.
Snöt ut sniglar i ett. Gulgröna... Blähh!!

Är så less på denna förkylning!!!!

Lagade till en Tacogratäng.
Gjorde matlådor av den.
Skulle gjort Raggmunkar men jag orkade helt enkelt inte.
Duschade istället.
6 upphängda maskiner tvätt, sedan låg jag i soffan.

Såg på tv.
Kärestan ringde för att höra hur jag hade det. Hördes att han var orolig och gillade inte läget att behöva låta mig vara ensam just idag.
Skönt att höra hans röst.
Berättade att dagens sysslor var klara och att jag vilade.
Då var han nöjd.

Somnade vid tv:n vid 17 tiden.
Vaknade 19.30 Gick raka spåret via toan och lade mig i sängen.
Somnade bums och vaknade 4.00 nu imorse.
Sovit som en medvetslös hela natten.
Kärestan sov tryggt bredvid och jag smög upp.

Straxt är klockan 6.00 och min buss till Arlanda går 7.45
Ska vara Terminalvärd hela dagen ute i kylan.
Kommer att gå in och värma mig mellan bussarna såklart....

Känner mig inte pigg direkt.
Men det är bara att kämpa på.
Har hostat litegrann och snytit mig ett par gånger.
Hoppas det nu har vänt och att krafterna får en chans att återvända.

Tacksam för sömnen jag fick

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9
10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se