Alla inlägg den 26 oktober 2015

Av Sirpa Niva - 26 oktober 2015 21:03

Det är nu kväller...
Sitter i min säng och bara mår gott.
Att det nervösa från natten och morgonen är som bortblåst.

Min dag började tidigt.
Redan straxt efter 3 då jag vaknade, alldeles kallsvettig efter drömmar som inte gav någon god känsla i mig.

Nu var det då dags att göra det som jag ogillat i så himla många år.
Köra själv i värsta Stockholmstrafiken...med en 4 meter hög buss med kunder i.
Trafiken i sig var inte den värsta delen, utan det att jag var så himla osäker på färdvägen.
Att jag skulle komma fel och råka i trubbel med min höga buss.

Idag skulle jag ta död på en rädsla inom mig som jag ville slippa bära mera.
Vill känna att jag fixar att köra i den gröt som råder i Stockholm när det är som värst.

Har ju kört en del med min egen bil men inte in i centrala delarna som det skulle bli idag.

Drack mitt kaffe.Fixade kaffe att ta med.Smörgåsar
Hade inte så lång dag idag så det behövdes inte mer än frukost med.
Åkte hemifrån vid 4 tiden.

Kom till jobbet och tog min buss.
Gjorde säkerhetskontroll på den.
Åkte till Centralen.
Pratade med Trafikledningen om bussen, som inte blev den som var satt på mig.
Den var ute redan.
Nu är det en del att stå i när det är så mycket nytt.
Kul och spännande och säkert lite energikrävande:)

Bussen jag skulle ha låg lite sen så det blev lite väntan.
Pratade med en stammis som jobbar på Arlanda under tiden jag väntade.

Jag kände mig spänd och nervös.
Straxt kom kollegan från Karlstad rullande och vi utbytte lite information innan jag så kunde rulla vidare mot Arlanda.
Han skulle ha sin rast i vår rastlokal och sedan åka med bussen jag hade med till Arlanda senare.

Mina gäster i bussen sov tryggt medans jag susade fram mot Arlanda.
Det var mörkt och en hel del trafik på vägen.
Släppte av min stammis på terminal 5 och for så vidare mot Stockholm.

Plockade fram de noteringar som min vän och kollega K skickat till mig efter jag somnat igår kväll.
Lite hjälp på vägen.
Ringde Trafikledningen på Cityterminalen redan tidigare och fick min gate tilldelad, så det var redan fixat.Skönt
Trafiken tätnade ju närmare Stockholm jag kom.
Tempot var högt och jag kände hur min egen puls ökade.

Kände mig ändå trygg i min fina, sköna buss som spann så fint längs min väg in mot den stora utmaningen.
Hitta till Cityterminalen och det i rusningstrafik en måndagmorgon!
Pjuh!!

Passerade olika riktmärken som jag lagt på minnet och det stod inte på förrän det var dags att byta till den 4:e filen vid Karolinska, för att hamna rätt.
Följde vägen, bilar överallt och bussar for fram.
Jag gled med stolt i min snygga buss...
Stannade vid trafikljus, in i en tunnel, trångt vid vägbyggen men det bekom mig inte:)
Känner våra bussar!

In i nästa tunnel och vid det laget förstod jag att jag kört rätt och ett leende började sprida sig i mitt ansikte.
Svängde upp med stil och in på Cityterminalen.
En SL buss stod i vägen så jag fick trixa och backa lite för att komma till min gate:)
Fick tummen upp av den föraren.

Släppte av mina gäster som var ett helt gäng från Oslo och Karlstad.
Kände när jag reste på mig att jag var alldeles darrig i knäna efter anspänningen.
Log som ett fån med hela kroppen.

Jag hade fixat det!
Nu stod jag parkerad med min snygga Scania Irizar på Gate 8.
Hade tagit mig dit själv med hjälp av noteringar och peppande meddelanden från mina älskade vänner och kollegor.
Som verkligen trodde på min förmåga att fixa denna utmaning.

Nu är denna rädsla som bortblåst och det är en befriande känsla.

Min glädje var enorm:)
Åt min frukost och bara kände hur nöjd jag var med mig själv.
Stolt, glad och lättad.

Gjorde rent toan i bussen.Riktigt ordentligt, det behövdes.
Städade ur bussen och kastade massor med skräp.
Bekantade mig med handdatorn och såg mig om på panelen i bussen.
Denna var av äldre modell än de vi har haft i Västerås.

Öppnade gaten och tog på de gäster som skulle med.
När tiden var dags rullade jag mot Västerås och det var inga problem att hitta.
Kände hur trött jag var under hemfärden.När nervositet och spänning släppt.
Rullade in på ett trångt Resecentrum i Västerås, med bussar överallt.

Mina goa kollegor från Göteborg var på plats och R tog den bild som jag lagt ut i bloggen.

Ser ut som våra tre bussar med genesamma krafter försöker prata bort den där vita prylen som står framför:)

Backade upp bussen för lite vila och förarbyte.
Pratade med mina fina kollegor från Göteborg om mina timmar i Stockholm.
Fick sedan lov att lämna dem för att köra lillbilen till depån.
Den kunde ju behövas av någon annan.

Mådde gott när jag åkte hemåt.
Dagen fixad, målet nåt.
Rädsla borta och en befriande, trött känsla i hela kroppen:)

Gillar läget och älskar mitt jobb.
Trots allt stök och bök som pågår just nu med alla förändringar.

Nu blir det stor focus på att få allt att landa med det nya.
Jag vill medverka till att få ordning på allt.
Det är det värt!
Nettbuss Bus4you Rocks!!

ANNONS
Av Sirpa Niva - 26 oktober 2015 03:26

Nåt av det otäckaste jag visste som bilförare tidigare, var att behöva köra i Stockholmstrafiken.
Det var stressande och läskigt och jag undvek det in i det sista.

Var jag tvungen så dröp min kropp av svett av bara tanken att komma till Stockholm och trafiken tjocknade på.
Likaså Arlanda avskydde jag att behöva köra till och från.

Nu har jag kört buss till och från Arlanda sedan i Juni iår och det känns toppen.
Det är ju ingen match....bara att vara uppmärksam och läsa trafiken och det stundtals kaos som råder där.
Gilla läget och lev i det.
Idag älskar jag Arlanda:)
Känner mig hemma där.

Idag är det nästa steg i den processen.Övervinna nästa demon.

Cityterminalen i Stockholm!

Har kört därifrån med en kollega som satt bredvid som ledsagare.

Idag blir det skarpt läge.
Skall köra en buss som jag tar över från en Karlstadkollega i Västerås.
Lasta gäster.Han har redan med sig många då han kommer från Oslo med bussen.

Jag kör först till Arlanda och därifrån vidare in till Stockholm och Cityterminalen.
Känner en osäkerhet vi Karolinska om färdvägen.
Körde den igår med personbil då jag var till Stockholm i annat ärende.
Lyckades inte hitta rätt utan fick åka om igen.
Inte lätt med den trafik som rådde en Söndagseftermiddag i Stockholm.

Fick stöd och råd av kollegor som är van vid Stockholm.
Min vän och kollega gav mig extra tips om färdvägen, på det sätt som han vet fungerar för min hjärna.

Han känner mig och vet hur jag tänker.Fick en liten extra beskrivning på messenger att spara och ta fram vid behov.

Pjuh!!
Jag är jättenervös!
Det brukar jag inte vara så detta är en stor grej för mig att övervinna.
En rädsla som bott i mig under alla år som förare.
Nu ska den bort!!!
Kommer att skriva ikväll om hur det gick och hur jag känner mig då.

Var med mig nu och ge mig den styrka jag behöver!!

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7
8
9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22
23
24
25
26 27 28 29 30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se