Jag är ju sådan till naturen att om jag är sjuk så har jag för det första, dåligt samvete för att jag inte jobbar.

Oroar mig för ekonomin direkt.
Inget jobb, inga pengar.

Så genast när jag känner mig något bättre så vaknar hoppet i mig att jag skall vara vid full vigör, ganska omgående.

Idag har jag varit överlycklig för att jag inte hostar.
Njutit av att äta utan att hosta lungorna ur mig efteråt.

Har undvikit att ta Cocillana för att kolla om jag klarar mig utan.

Duschade, diskade och har även kört en maskin tvätt då mina underkläder var i tvätten allihopa.

Sedan var det kört med mina krafter...
Alldeles darrig,med hjärtklappning ligger jag nu i soffan.
Ville katt bredvid mig, orolig och nära.
Han känner att jag mår skurk!

Så långt räckte krafterna för idag.
Blähh!!

Har reflekterat ett par mornar, över tystnaden när jag stiger ur sängen.

En rofylld stillhet som ligger likt ett sammetstyg över morgonen.
Laddar kaffebryggaren, pysslar med lite allt möjligt.
Nu har jag ju Ville katt hos mig också, som vill ha sin frukost.
Morgonkramar och pussar i nacken, bakom öronen i den mjuka pälsen.

Jag brer mig ett par hårdbröd, denna gång med kanelsmak.
Kryper upp i sängen igen och det stilla, rofyllda hänger kvar.

Kommer på efter en stund vad det är ....
Jag hostar inte :)

De senaste halvåret har jag hostat halsen trasig redan på morgonen, i en halvtimmes tid har det hållit på.
Varje morgon, dag ut och dag in, vecka efter vecka.
Så har mina dagar startat och det har sugit kraft så grymt mycket.

Sedan har det fortsatt under dagen, flera attacker varje dag.

Nu är det tyst och lugnt.
Jag sköter mina sysslor i lugn och ro.

Just denna morgon har jag inte tagit någon Cocillana alls.
Snytit ut blodiga klumpar som släpper hela tiden, sedan ett par dygn tillbaks.

Det går åt rätt håll!

För varje timme som går utan hostmedicinen känns bra.Den sänker mig med sina biverkningar.

Fick för en stund sedan gå på toa.
Första gången på 6 dygn.
Det sved och gjorde jätteont.
Allt som behöver ut verkar vara så starkt och otäckt.

Åt och drack sådant igår som fick igång magen till denna morgon.

Det är Cocillanan som får magen jättehård och förstoppad.

Pratade igår med min Vårdcentral om allt detta och om jag inte är igång till fredag morgon med allt så ska jag till läkaren igen.
Hoppas det inte behövs!
Att felet är min mage och orsaken till hostan.

Vill igång med fortsättningen av mitt liv.
Stressen har inte längre tillträde till mitt.
Jag vill må bra!

Det finns inget som är så mysigt på natten som att ligga och prata med min älskade i telefon.

Inatt var han piggare när han åkte hem, efter att ha haft bara busskörning och inget slit i tvätthallen.
Det är ju bussförare vi är och inte tvätthallspersonal.
Alldeles för slitigt och stressigt jobb för oss gammelrävar i yrket.
Vi ska köra buss! Punkt slut!

För min del gör det inget om Swebus lägger tvätt/tank/städ efter körning.
Det blir ändå en buss bara att ta hand om och det funkar hur bra som helst.
Dessutom tror jag att alla skulle hålla efter sin buss på ett helt annorlunda sätt om alla görs delaktiga.

Så inatt när min älskling var klar så ringde han till mig.
Älskar att höra hans glada röst i mitt öra :)

Återigen hade vi massor att prata om.
Skrattar åt våra egna tokigheter och bara mår gott av att prata med varandra.

Vad jag älskar denna man!

Han gör mig så lycklig genom att vara precis den han är.