Alla inlägg den 28 december 2014

Av Sirpa - 28 december 2014 21:54

Igår Lördag tog min käresta och jag en promenad på kyrkogården vid Surahammars Kyrka.
Det var gnistrande vackert vinterväder och kallt.

Vi tände ljus hos släkt och vänner, även i Minneslunden för alla vi saknar.
Gick sedan och tittade på namnen på så många som lämnat det jordiska, som vi kände.

Det var så fridfullt och vackert överallt och jag njöt så av att gå där med min kärlek.
Kändes på något sätt som om jag kommit hem.
Jag har ju bott i massor med år i Surahammar, så känslan var ju inte alltför konstig.

Vi njuter så av varandras sällskap och närhet.Känns som om vi känt varandra mycket längre än vad vi gjort, tack vare att vi bott på samma ort i så många år.

Av Sirpa - 28 december 2014 13:35

Min Annandag Jul var kantad av både stor glädje och värme.
Närheten till mina barn och barnbarn var så energigivande och fin.

Vi möttes upp i min lilla lya och åt av det jag lagat till, ett dignande Julbord med många sorter.
Äldsta dottern skulle iväg till sitt arbete så vi firade vår "julafton" lite snabbare än vi brukar.
Julklappar öppnades och gottisbordet åts.

Vi som inte skulle arbeta fortsatte vårt ätande, prat och njutfulla tid tillsammans.

Jag saknade min käresta hos mig men nu var omständigheterna sådana att han inte kunde närvara.

Det var väldigt varmt i min lilla lägenhet.
Titti katt trivdes att ha så många hos sig som klappade och kelade med henne.

Vi trivdes och mådde gott.
Vinkade av alla mot kvällningen.

Av Sirpa - 28 december 2014 07:52

Vaknade denna Söndagsmorgon med lätt hjärta :)
Var tvungen att vakna till ordentligt för att ta in känslan, att det verkligen var så :)
Att hjärtat återigen sjöng och själens moln svävade vita och lätta, inte som de gjort under några veckor, tyngda av svärta och stoft som tärt och svidit inom mig.

Nu var det rent och fint igen och med lätta steg klev jag ur sängen för att göra det jag brukar...ge min lilla sambo mat och ladda kaffebryggaren.

Medans kaffedoften spred sig i mitt lilla ombonade kök, tänkte jag på den senaste tiden.
Hur jag kämpat för att få en människa som jag älskar högt, att välja en väg till ljuset, inte in i mörkret.
Jag har tom försökt att hjälpa denne som var orsaken till min kärestas passivitet och smärta.

Det är häpnadsväckande hur elaka ord och sårande uttryck kan få makten i en människa.Hur det tar över och styr hela tillvaron, fast det från så många andra håll strömmar in kärlek och godhet, energi och värme.
Ändå blir valet så destruktivt, personen väljer att höra endast det som förgör och förintar.
Allt det goda och ljusa bara rinner av, som om hjärnan vore inoljad och avskärmad mot det fina runtomkring.
Det är skrämmande!

Nu har ett avgörande steg tagits av min käresta...det känns helt fantastiskt!
Detta steg krävde oerhörda krafter från flera håll för att bli taget.
Till och med kraftord som inte skall behöva användas, tas i någons mun.
Ord kan göra så ont!
Jag vill inte ont...det enda jag vill är att få ett lugn och en harmoni i tillvaron som kan tillföra alla energi och glädje.

Ord kan också bli, som i vårt fall, en spark framåt, in i ljuset och värmen.
En knuff, bort från det destruktiva och tärande.
Det gör ont att behöva vara hård och bestämd, men tydligen behövs det i vissa lägen.
För att markera att man fått nog!
Att nu räcker det, antingen steget framåt eller gå under i det passiva.

Min älskade valde steget framåt och det ser jag som en stor styrka hos honom och det gör mig stolt och glad.
Nu känner jag att han är den jag trodde han var.

Mitt hjärta är lätt och detta gör mig glad och fylld av energi, kraft att ta emot dafen och framtiden med öppet, sjungande hjärta.
Jag vågar tro på oss och det som väntar:)

Nyckeln till framtiden ligger där....

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19
20
21
22 23
24
25 26
27
28
29
30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards