Vaknade tidigare än det var tänkt.
Redan 00.10

Blir intressant att se vad den här dagen för med sig.
Känner att jag inte har någon som helst ork att fajtas med en massa dumma problem som uppkommer.


Nu är det inte så och vecka 4 rullar igång med det nya.
Problemen fortsätter och jag hör hur kollegor blir mer och mer uppgivna.
Står maktlösa när kunder skäller på dem när de blir utsatta för allt annat än det som reklamen utlovar.

De missar flyg och känner en stress och onödig oro då vi inte uppfyller det de betalar för.
Jag förstår kunderna!
Och jag förstår mina kollegor som uppgivet sliter.
De har tappat suget och gnistan.
Gör bara det som måste göras.

Leenden slocknar vartefter och kunder väljer att återgå till sina tidigare färdmedel.
Med full förståelse!
De har inte tid med vårt krångel och alla problem.

Om knappt två timmar kommer jag att sitta mot min destination igen.
Känner mig nervös och orolig.
Vad kommer hända idag?
Hur mycket skäll kommer jag att få ta emot?

En sak är säker!
Jag kommer inte att göra mera än jag klarar.Svara så gott jag kan och ge dem ett visitkort i handen, med nummer dit de kan vända sig med klagomålen.

Jag är inte orsaken till denna röra!
Jag vägrar ta skit för någonting jag inte själv ha fått varit med att ta fram och vara delaktig 


Straxt ger jag mig ut i nattens kyla.
Åka in till mitt arbete.

Jag har 14 arbetsdagar kvar och jag räknar dem, det är då säkert.
Stryker ett streck över varje dag och lägger det bakom mig.

Skriver av mig känslorna även fast jag vet att jag granskas noga och mina ord vägs på våg.
Jag har rätten att få leva och verka på det sätt som fungerar för mig.
Behöver inte beblanda mig i sådant som bara tar min energi.

Min anställning är snart över och jag kan säga att den tid som gått sedan jag skrev på, är jag inte stolt över!!!
Ett rejält felsteg i livet som jag med full styrka går in och rätar till med nytt val som är min framtid.


Jag vet att mina nära och kära finns med i varje beslut jag tar i livet och jag har sett oron i deras ögon och tvivlet i deras frågor, över mitt val.

De vill inte att jag skall gå under och det skall jag inte heller göra.

Varje dag skall jag lyfta fram det positiva och leva i det.Låta det och mina vänners omtanke bära mig i hamn, till tryggheten i det som komma skall.

Jag är tacksam över att ha lyckats såhär långt:)
Mållinjen är inte långt borta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...