Direktlänk till inlägg 26 november 2015
Igår efter jobbet åkte jag direkt till min nya arbetsplats för att hämta kläder och få lite mera information från min kommande chef.
Kände mig stressad och jagad då det strulade på mitt jobb som vanligt.
Kom inte iväg den tid jag planerat.
När jag steg in genom dörren på Axelsson/Swebus så föll lugnet över mig direkt.
Möttes upp av en leende glad Swebuskollega som hjälpte mig tillrätta med min extragrej.
Ett fat fyllt av äppelkaksbitar ställdes in i kylen och jag skrev en lapp till mina blivande kollegor.
Varsågod!
Äppelkaka till mina kollegor:)
Kram från blivande Swebusaren Sirpa:)
Sedan kom min chef K till mig och fixade kopp åt mig och kaffe trollades fram.
Njöt så av att se det stora, ljusa och luftiga uppehållsrummet med bord, stolar, kaffemaskin och allt som behövs.
I hörnet var datorn på ett stort skrivbord med allt runtikring som vi förare behöver:)
På nuvarande har vi ju ingenting sådant.Kändes härligt:)
Jag var jättetacksam över att få det som är naturligt för en arbetsplats som våran.
Bussförare behöver få ha gemenskap med kollegor och ett ställe att slappna av på, som är trivsamt och välkomnande.
Så himla viktigt!
Vi satt och pratade om rutiner, arbetstider, raster, kläder...ja allt som är kommande.
Jag fick mitt nyckelkort:) redan, fast jag inte ens börjat ännu.
Gud vad det värmde mitt hjärta!!
Vara så betrodd och så önskad och välkomnad.
Fick en mapp med sådant jag kommer att behöva.
Ett schema för arbete under December månad :) så jag kan planera min tid med ledigheter och annat.
Härligt!
Jag vet hur min jul ser ut och jag är ledig Julafton och Juldagen:)
Med min chefs glada leende med mig i hjärtat.
Samt orden...vi ses snart vännen..klädpåse under armen och jätteglad, gick jag så ut.
Hörde bakom mig en bekant röst som sade Tjena Nettbussare:)
Vänder mig om och där står min forne kollega från VL tiden, J som jag tycker jättemycket om.
Stora kramen förstås!!
Vi pratade en stund och vi var båda så glada över att återigen vistas inom samma väggar.
Så härligt!
Vi kommer att få större möjligheter att ses hädanefter.Jättekul
Tycker om att umgås med honom och prata om allt möjligt.
Glad i själ och hjärta vandrar jag ut i kylan till väntande bilen.
Ute på gården möter jag nästa forna kollega:) från Köpingstiden.
Nu kör han för Jensen buss som har samarbete med Swebus.
Mera kramar och prat:)
Återigen glädje över att kunna ses oftare och pratas vid.
Skickade in honom för att ta sig en bit Äppelkaka i köket.
Satte mig i bilen och bara pustade ut ett ögonblick och kände hur saker och ting bara landade i mig.
Jag ser bitar av min framtid falla på plats och det på ett sådant betryggande sätt att min själ bara jublar.
Jag har en chef som bryr sig om mig som människa och det betyder så oerhört mycket.
Kollegor som blir glada varje gång vi ses och jag återknyter gamla kontakter:)
Så roligt!
Jag har kanonfina kollegor nu med!
Absolut...men vi får ju aldrig möjlighet att ses.Mest bara vinka åt varandra på vägen, när vi möts, eller vid de stressiga förarbytena med fullt av kunder runt ikring oss som kräver sitt.
Där kan man ju heller aldrig prata avslappnat, i kunders närvaro.
Detta steg idag, behövde jag så himla mycket!!
Känna att jag har ett värde som människa.
Inte bara ett redskap.
Åkte hemåt, jättetrött och glad som en idisslande boaorm.
Hem för att prova kläder:)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 |
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|