Ligger här i min säng, Lördag morgon.
Helt slut är jag fast det passerat en natt där jag sovit som en medvetslös.

Vek ju ner mig till sist med den hosta jag burit på i månader...snart ett år.
Den hade ökat till en sådan intensitet att den mesta vakna tiden gick åt till att kämpa med/mot hostan.

Nu har jag fått hjälp och det känns jätteskönt.
Jag äter tabletter som motverkar bildandet av för mycket magsyra och sedan hostmedicin som lugnar hostan och även mig, så jag tvingas till att bara ta det lugnt.

Den läkare jag träffade i Fredags på Jourmottagningen på Centrallasarettet är säker på att mina problem kommer från magen.

Min mage är helt enkelt så störd av all stress jag utsatt mig själv för, under mer än ett år.
Den producerar för mycket magsyra som i som i sin tur fräter sönder min matstrupe och hals, så jag hostar ständigt.
Kroppen kämpar ständigt med att försöka få bort det frätande från strupen och svalget.

Kan vara så att med åldern så har min magmun lite svårt att sluta tätt så syran läcker och ställer till detta.
Halsbränna har jag ju dragits med länge.

Det enda som är lite konstigt är att jag hostar aldrig på natten, när jag ligger ner.

Har nu fått magmedicin som minskar produktionen.
Ska äta det en månad.

Nu när hostan dämpats så känner jag tydligt hur trasigt det är, hela vägen ner till magen.
Svider och ömmar när jag sväljer mat och dryck.

Allt detta måste läka innan hostan försvinner.
Sålänge hostan finns måste jag ta hostmedicinen.Den i sin tur får mig att bli yr och ostadig, illamående och huvudvärk som om jag vore bakis.

Äter då åksjuketebletter mot illamåendet och Alvedon mot huvudvärken.
Gillar inte denna mängd av medicin,men nu är läget så.

Hoppas på att så snart som möjligt slippa ta hostmedicinen.
Det är den som sänker mig i ork och allt.
Kan inte ens köra bil.

Kanske behövs detta för att jag ska dra ner på stressnivån som jag befinner mig i, oavsett jag vill eller inte.

Känner just nu för att bara försvinna ett tag från all turbolens runtikring.
Ta med allt jag behöver och bara vara någonstans i ensamhet, tystnad och total bortkoppling från omvärlden.

Jag måste inte finnas för alla ständigt.
Viljan att göra mitt bästa på jobbet knäcker mig.
Att jag nu slagit mig till ro på Arlandakörningarna har blivit resultatet.
Jag nöjer mig med det fast jag vet att jag kommer med tiden att bli uttråkad.

Stressen finns ju även där med de dåliga körtiderna vi har.
Ingen tid finns för toabesök eller minsta minut till att bara ladda om sig för nästa tur tillbaka.
Ofta försenad, nu denna årstid.

Tvätthallen är alldeles för stressigt för mig.Så mycket tungt som skall uträttas på minimal tid.
Ständigt jagande och stressande, samtidigt som resultatet måste vara i topp, annars får vi gnäll och missnöje.

Min träning har ju försvunnit helt i stressen och hostan.
Har varken hunnit, orkat eller klarat av att träna.
Min kropp behöver träningen!
Den är van vid att få frisk luft i mängd och miltals i veckan av löpning, jogg och powerwalk.
Det är helt borta nu, sedan hostan tog över.

En ond cirkel har allt blivit...just pga stress.

Nu bryter jag denna cirkel!!!!

För det första så blir jag hemma tills jag är pigg igen.

Arbetssituationen är ju så bra det bara går på det ställe jag nu är anställd hos.
Tvätthallen tar jag bort helt.

Endast körning och inget mera.

Träningen skall igång, direkt när mage, hosta och den biten är klar.

Magmedicinen kommer jag säkert att behöva äta länge till och då gör jag det.

Sedan skall jag inte tillåta att släkten ställer krav på mig.
Min egen familj är prio 1
Min syster är under vård och där kan jag inte göra någonting annat än att besöka henne när jag själv orkar och har tid.
Hon har egna barn och en stab av personal på det boende hon har, som finns till hennes hjälp.
Dessutom en förmyndare som tar hand om det ekonomiska.

Mina egna barn och barnbarn skall inte bli lidandes av att jag inte har orken att finnas för dem när det "måste" göras saker på annat håll.

Sedan får det bli surt och irriterat, det struntar jag helt enkelt i.
Jag har 3 egna barn och 5 barnbarn som behöver mig, min tid och mina omsorger.

Det stessmomentet lägger jag bort.

Känns jätteskönt att ha mitt boende :)
Säkert har den oron varit en inre stress i mig också.
Att inte veta om jag har en bostad efter årsskiftet.
Nu är den oron över.

Så en omläggning av livsstilen är på sin plats igen.
Min hälsa måste gå först.

Jag är ju kärnfrisk i övrigt så varför äventyra den biten.
Alla värde är bra, förutom blodtrycket förstås.
Säkert är det också stress...

Den kommer snart ner till normal nivå när jag fått ordning på det övriga.

Vila, vila och åter vila tills min kropp hinner ikapp igen...

Jag vill resa bort några dagar.
Antingen ensam eller med min älskade.
Bara stänga av allt och bara vara...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...