Somnade tidigt ikväll, utmattad efter dagens kamp med hostan och andningsvägar som hotade korka igen totalt.

Hade huset för mig själv då barnen var hos farmor och farfar medan mor och far jobbade.

Lade mig tidigt i soffan och såg på tv.
Somnade till korta stunder och hostade lungorna ömma och halsen blodig.
Hostmedicin, halstabletter och Alvedon var de bästa vännerna i stunden.

Tog ett samtal med min chef tidigt att jag knappast är arbetsför i mitt tillstånd ännu.
Han instämde och tillönskade, krya på mig.

Åt lite och sov, tills nästa hostattack väckte.
Blev hämtad av en god vän mot eftermiddagen för att se en ev tillfällig bostad, tills jag hittar något eget.
Kan ju inte köpa något nu på ett tag.
Behöver få komma till eget för att få landa i ett lugn för mig själv.

När jag kom ut i kylan fick andningen fullständigt spel och jag fick knappt luft att andas.
Jättetjock i strupen!
Läskigt!

Blev bättre i bilen och jag kunde fånga en vacker vintersol i snön när vi åkte.

Boendet var inget för mig då vi skulle få lov att dela kök och badrum och det ger ju ingen egen frihet.
Han var snäll som lät mig se på rummen, som var två, på övervåningen.
Vi drack kaffe och jag mådde allt sämre så vi for åter till Sura.

Bra att få lägga den tanken åt sidan och focus på att söka annat boende.
Har lite dålig ork just nu bara att engagera mig alltför mycket.
Hostan bryter ner mig fullständigt.

Familjen kom hem och jag drog mig till mitt rum.
Somnade och vaknade senare av kvävningskänsla.
Min dotter kom in till mig och var bekymrad över min kamp.
Hostan är så skrällig och kommer från djupet och hon vill att jag kontaktar läkare under morgondagen.

Kokade mig the med ingefära och honung.Lindrade något.
Hostade och kämpade, tårarna rann och jag var genomsvettig i kampen.
Gahh!!
Dottern misstänker att jag har fått lunginflammation....

Ska försöka somna nu med halstablett i munnen som sakta smälter och ger lindring....

Nyårsdagen är nästa arbetsdag...måste vara bättre till dess..

Det var länge sedan jag var så genomförkyld som denna gång.

Vänner och kollegor skriver att det måste vara influensan jag fått, men jag har inte ont i lederna som tydligen följer med årets influensa.
Det är bara luftrören som är ansatta och det rejält.

Har så ont nu när jag hostar och det smakar blod i munnen efter varje attack.

Fick inte den sömn jag behövde igår då den hela tiden blev sönderhackad av hostan.
Känslan av att jag höll på att kvävas, så fort jag somnat och vaknade av hostan.
Lite läskigt!
Kan ana hur astmatiker kan känna när de inte får luft i andetagen.

Var helt slut redan vid 18 tiden igår.
Tog en dos tabletter för att slippa smärtan och lyckades hitta ett läge där luftvägarna gick fria och jag kunde somna.

Hörde vid ett tillfälle hur min telefon ringde men jag orkade inte bry mig.
Var så trött...

Vaknade vid midnatt och kände hur ögonen var igenklibbade.
Min dotter nämnde det igår att jag säkert får ögoninflammation också då mina ögon rann och sved konstant.
Hon fick rätt!

Nu är det snart jättetidig morgon och jag har varit vaken en stund.
Har hostat så jag är helt slut...

Kaffe i koppen och lite knäckemacka som river skönt på vägen nedför min igensvullna strupe.
Har tagit hostmedicin och nässpray.
Alvedon.

Ögonen är alldeles klibbiga så det är väl dags senare att peta i ögondroppar i dem.
Dottern får hjälpa mig med det.

Tittar på kalendern på väggen och tänker på all den arbetstid jag missar pga detta skit...hur ska jag hinna jobba in det?
Förlorar ju mängder med pengar!

Känner lite som att, hur jag än vänder mig i världen just nu så blir det bara skräp av allt.
När jag väl får till det med jobbet så blir jag sjuk och det rejält.
En liten larvig förkylning har jag kunnat fixa och jobba ändå.
Men detta som knockat mig totalt mäktar jag inte bära i arbetet.
Jag skulle vara livsfarlig i trafiken med hostan.

Skulle heller inte ha orken att hålla mig upprätt alla timmar.
Tror heller inte att kunderna skulle vilja bli körda av en människa som hostar konstant och har ögonen igenklibbade.

Så valet är givet.
Det valet ger inga pengar och mina räkningar kommer varje månad, oavsett.
Varje timme som går förlorar jag pengar.

Måste kurera mig snabbt så jag kan jobba igen, så mycket jag bara hinner.
Nu är redan 17 timmar förlorade som måste jobbas in....

Skrutt också!
Det är så jag blir gråtfärdig men vad hjälper det.
På benen, snabbt som sjutton och sedan är det bara att finna lösningar på problemet!!
Som alltid!!

Ska sätta mig och räkna de timmar jag jobbat denna månad och se vad jag måste dra in på inför kommande månad.

Volvons bromsar måste fixas...det är prio 1.
I värsta fall får jag låna pengar av någon kortfristigt.
Hade detta inte varit i skarven mellan två jobb så hade det inte varit några som helst problem.
En hel månadslön blir ju släpande som det är nu.

Nåja...vad är väl en bal på slottet!
Det är någon mening med detta trassel också, som med allt som sker.

Nu måste jag lägga focus på att bli frisk...det är viktigast i stunden!!