Alla inlägg under december 2015

Av Sirpa Niva - 31 december 2015 06:14

Det gjorde susen efter några timmar, efter jag fått hostmedicin som skulle dämpa min gräsliga hosta.

Cocillana....riktigt dundermedel:)

Är så tacksam över att jag tog beslutet att uppsöka läkare.
Är ju så förbaskat envis ibland.
Resonerade som så, att det går över snart fast dagarna gick och jag hostade dygnet runt.
Fick ju inte sova alls sista natten.

Nu kom så hjälpen.
En flaska som kostade mig nästan 400:- men det var det värt.

Tog 10ml direkt när jag anlände hem.
Hostade vidare en timme till ungefär och blev uppmanad av god vän att ta lite till senare, vilket jag gjorde.

Hihi...jag blev lullig!
Jag som inte dricker alkohol alls blev det säkert en extra effekt på.
Matt i knäna och fumlig.
Satte mig på min mobil och glasögonen i sängen och såg så förvånad ut att min dotter skrattade glatt.
Mamma är full! Blev hennes kommentar.

Så himla skönt att känna hostan avta.
Kände då hur ont jag hade i revbenen, halsen och bröstkorgen efter denna vecka av hosta.

Njöt av att sitta med familjen och äta mat utan att hosta.Kunde sitta i lugn och ro och prata.
Behövde inte rusa upp och gå ifrån för hostattacker.
Vad jag njöt av stillheten!

Bestämde tidigt att jag skulle lägga mig och låta kroppen vila.Få sin sömn som den så väl behövde.

Ludde Basset kom orolig in till mig och lade sig på mattan nedanför min säng.
Som att han ville vara nära och ta hand om mig.
Kände säkert att jag var konstig.
Älskade hund! Han har valt att ta över en del efter Titti.
Han närmar sig mig, mer och mer och visar att han verkligen bryr sig om.


Bilden jag lagt ut är från han var valp och deltog i Bissen Brainwalk i Köping.
Han var mormors lilla skrynkelhög då.
Nu är han en busig och många gånger, helt odräglig unghund.
Som jag älskar högt!

Han låg nedanför min säng och vi sov tillsammans igår kväll.
Hörde hur barnen lekte i rummet mitt emot mitt.
Så trygg känsla, med familjen ikring mig där, när min kropp inte mådde bra och dessutom var drogad för att jag skulle få ro att sova, vila och läka.

Ludde låg och drömde.
Han ylade i sömnen och sprang så det sprätte i benen där han låg.

Efter nån timme gick han så ut till de övriga i familjen och jag somnade tungt.
Minns att min hjärna var kvar vid dagens stund då jag var så arg och ledsen.

Tänk att det finns människor som mår bra i att få mig att må dåligt....
Till vilken nytta då?

Jag vet att du läser min blogg och säger dig dessa ord på vägen.

Snälla...se till att du får må bra med dig själv så behöver du inte lägga kraft på att leta fel hos mig.

Jag är en människa av kött och blod.Har känslor i min kropp och trivs med att vara den jag är.
Mitt liv består också av med och motgångar, som de flestas.
Mycket av dessa bloggar jag om men det finns gränser.

Det finns människor i mitt liv som jag älskar att ha med mig och det skulle inte falla mig in att skriva något om dem för att ondgöra.

Dem jag skriver om är personer som jag sakta men säkert, skalar bort ifrån min närhet.
Människor som tar min energi och inget ger igen.

Skapa inte egna historier ur mitt skrivande utan ta till dig det goda ur mitt liv istället.Om du nu nödvändigtvis måste vara delaktig i det jag utrycker i orden.
Kärleken är stark!
Men den är inget vapen som man slåss och leker med.

Jag känner äkta kärlek!!
Minns det.
Kärlek utan förbehåll.
Det är en gåva i livet.
Tålamod är ett sätt att visa kärlek.

Jag kan älska utan att det måste vara komplicerat.
Det gör jag idag:)

ANNONS
Av Sirpa Niva - 30 december 2015 17:32

Jag vet inte riktigt vad som hände under dagen men plötsligt började jag hosta mer än någonsin.
Det skrällde otäckt i bröstet på mig och jag fick knappt luft, när anfallen kom.

Huvudet sprängvärkte efter några timmar.
Vart ju knappast bättre av att jag fått ett mejl som fick mig både ledsen och arg.
Riktigt arg till sist när jag förstod vad allt handlade om.

Ringde Vårdcentralen när jag hostade konstant....
Fick en tid straxt efter och min dotter kom och hämtade mig och vi åkte dit.

Fick komma till läkaren direkt och han kunde få fram att min sänka var lite förhöjd men inget alarmerande.
Alltså ingen lunginflammation.

Fick hostdämpande utskrivet för att kunna få komma till ro och slippa hostan.
Skönt att veta att det bara är virus.

Hade ju lunginflammation förra året och märkte inte det förrän jag nästan svimmade av.
Ingen hosta alls då.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 30 december 2015 11:47

När det kommer in människor in i min blogg och använder sig av den som ett slagträ, för att göra andra illa.

Att skriva är en konst och likaså att läsa.
Människor har ju som vana att tolka in ord i sitt liv och sin verklighet ur det som skrivs.

Det är bra!
Så ska ord användas.
Det skall få en att tänka...att agera i det egna.

Men när det går åt det hållet att det tas ut tolkningar som inte stämmer överens med min verklighet.

Då blir jag riktigt förbannad!!

Sluta använda mitt liv och mina känslor, händelser och upplevelser med människor jag har och har haft i mitt liv som vapen för att sarga och förstöra!!!

Lämna min blogg du otäcka människa!!
Jag har inte bett dig leva mitt liv.
Sköt ditt på bästa sätt så behöver du inte läsa det jag skriver.

Eller så tar du lärdom av mitt liv och min glädje till livet och kärleken istället för att ha det som vapen!!

Du har inte vunnit!!!
Tro inte det.
Det är nu allvaret börjar

Jag vet vad jag vill med mitt liv och Du styr det inte!!!

Av Sirpa Niva - 30 december 2015 10:25

Efter den vidriga hostarnatten och några timmars sömn, så känner jag mig något bättre.
Det kommer hela tiden upp någonting, vid varje hostning.
Svider i luftrören....

Orken är bättre och jag förmår se framåt igen.
Har duschat på morgonen.Ätit frukost och försett mig med Berocca brus för att få i mig stärkande vitaminer.

Ringde min chef och meddelade att jag är på jobbet igen på Nyårsdagen.
Har två dygn på mig att kurera mig.
Han är så rar och empatisk.
Blev glad att jag är piggare och avrådde mig strängt, från att börja träna för tidigt:)

Det har varit en trygghet att ha kontakten med honom då jag känt mig så sänkt pga att jag inte kunnat jobba och mått så risigt.

Har en dags arbete och sedan ledig igen.Sade att jag kan jobba de dagarna också för att komma ikapp.

Ligger nu i soffan och tittar ut på det vackra vintervädret.
Snö och strålande sol.
-3 kallt.Alldeles lagom.

Dricker mängder med vatten idag för att rensa i kroppen efter alla mediciner.

Vilar och vilar ännu mera....

Av Sirpa Niva - 30 december 2015 00:30

Hälsade ju på en god vän en kort stund idag.

Fick tårar i ögonen när jag kom hem till honom då jag möttes av ett par ögon som var så bekanta.

Titti som ung katt!

Hon var så lika att jag helt spontant sade orden...jasså det är hit du flyttat gumman!

Jag kunde knappt släppa ögonen ifrån henne under hela besöket.

Min lilla livskamrat...vad jag saknar dig!!

Se själv så lika!
Alla tre bilderna är min väns katt.

Av Sirpa Niva - 29 december 2015 23:45

Somnade tidigt ikväll, utmattad efter dagens kamp med hostan och andningsvägar som hotade korka igen totalt.

Hade huset för mig själv då barnen var hos farmor och farfar medan mor och far jobbade.

Lade mig tidigt i soffan och såg på tv.
Somnade till korta stunder och hostade lungorna ömma och halsen blodig.
Hostmedicin, halstabletter och Alvedon var de bästa vännerna i stunden.

Tog ett samtal med min chef tidigt att jag knappast är arbetsför i mitt tillstånd ännu.
Han instämde och tillönskade, krya på mig.

Åt lite och sov, tills nästa hostattack väckte.
Blev hämtad av en god vän mot eftermiddagen för att se en ev tillfällig bostad, tills jag hittar något eget.
Kan ju inte köpa något nu på ett tag.
Behöver få komma till eget för att få landa i ett lugn för mig själv.

När jag kom ut i kylan fick andningen fullständigt spel och jag fick knappt luft att andas.
Jättetjock i strupen!
Läskigt!

Blev bättre i bilen och jag kunde fånga en vacker vintersol i snön när vi åkte.

Boendet var inget för mig då vi skulle få lov att dela kök och badrum och det ger ju ingen egen frihet.
Han var snäll som lät mig se på rummen, som var två, på övervåningen.
Vi drack kaffe och jag mådde allt sämre så vi for åter till Sura.

Bra att få lägga den tanken åt sidan och focus på att söka annat boende.
Har lite dålig ork just nu bara att engagera mig alltför mycket.
Hostan bryter ner mig fullständigt.

Familjen kom hem och jag drog mig till mitt rum.
Somnade och vaknade senare av kvävningskänsla.
Min dotter kom in till mig och var bekymrad över min kamp.
Hostan är så skrällig och kommer från djupet och hon vill att jag kontaktar läkare under morgondagen.

Kokade mig the med ingefära och honung.Lindrade något.
Hostade och kämpade, tårarna rann och jag var genomsvettig i kampen.
Gahh!!
Dottern misstänker att jag har fått lunginflammation....

Ska försöka somna nu med halstablett i munnen som sakta smälter och ger lindring....

Nyårsdagen är nästa arbetsdag...måste vara bättre till dess..

Av Sirpa Niva - 29 december 2015 03:30

Det var länge sedan jag var så genomförkyld som denna gång.

Vänner och kollegor skriver att det måste vara influensan jag fått, men jag har inte ont i lederna som tydligen följer med årets influensa.
Det är bara luftrören som är ansatta och det rejält.

Har så ont nu när jag hostar och det smakar blod i munnen efter varje attack.

Fick inte den sömn jag behövde igår då den hela tiden blev sönderhackad av hostan.
Känslan av att jag höll på att kvävas, så fort jag somnat och vaknade av hostan.
Lite läskigt!
Kan ana hur astmatiker kan känna när de inte får luft i andetagen.

Var helt slut redan vid 18 tiden igår.
Tog en dos tabletter för att slippa smärtan och lyckades hitta ett läge där luftvägarna gick fria och jag kunde somna.

Hörde vid ett tillfälle hur min telefon ringde men jag orkade inte bry mig.
Var så trött...

Vaknade vid midnatt och kände hur ögonen var igenklibbade.
Min dotter nämnde det igår att jag säkert får ögoninflammation också då mina ögon rann och sved konstant.
Hon fick rätt!

Nu är det snart jättetidig morgon och jag har varit vaken en stund.
Har hostat så jag är helt slut...

Kaffe i koppen och lite knäckemacka som river skönt på vägen nedför min igensvullna strupe.
Har tagit hostmedicin och nässpray.
Alvedon.

Ögonen är alldeles klibbiga så det är väl dags senare att peta i ögondroppar i dem.
Dottern får hjälpa mig med det.

Tittar på kalendern på väggen och tänker på all den arbetstid jag missar pga detta skit...hur ska jag hinna jobba in det?
Förlorar ju mängder med pengar!

Känner lite som att, hur jag än vänder mig i världen just nu så blir det bara skräp av allt.
När jag väl får till det med jobbet så blir jag sjuk och det rejält.
En liten larvig förkylning har jag kunnat fixa och jobba ändå.
Men detta som knockat mig totalt mäktar jag inte bära i arbetet.
Jag skulle vara livsfarlig i trafiken med hostan.

Skulle heller inte ha orken att hålla mig upprätt alla timmar.
Tror heller inte att kunderna skulle vilja bli körda av en människa som hostar konstant och har ögonen igenklibbade.

Så valet är givet.
Det valet ger inga pengar och mina räkningar kommer varje månad, oavsett.
Varje timme som går förlorar jag pengar.

Måste kurera mig snabbt så jag kan jobba igen, så mycket jag bara hinner.
Nu är redan 17 timmar förlorade som måste jobbas in....

Skrutt också!
Det är så jag blir gråtfärdig men vad hjälper det.
På benen, snabbt som sjutton och sedan är det bara att finna lösningar på problemet!!
Som alltid!!

Ska sätta mig och räkna de timmar jag jobbat denna månad och se vad jag måste dra in på inför kommande månad.

Volvons bromsar måste fixas...det är prio 1.
I värsta fall får jag låna pengar av någon kortfristigt.
Hade detta inte varit i skarven mellan två jobb så hade det inte varit några som helst problem.
En hel månadslön blir ju släpande som det är nu.

Nåja...vad är väl en bal på slottet!
Det är någon mening med detta trassel också, som med allt som sker.

Nu måste jag lägga focus på att bli frisk...det är viktigast i stunden!!

Av Sirpa Niva - 28 december 2015 15:07

Dottern förbarmade sig och åkte till apoteket för att köpa slemlösande hostmedicin åt mig.

Hoppas det kan få loss detta som ligger därinne och gör ont..
Låter hemskt när jag hostar...ett skrällande ljud.

Piper i luftvägarna när jag andas.

Somnade till en kort stund och vaknade av att det tog tvärstopp i andningsvägarna.Hostade så jag nästan kräktes.

Har nu ätit lite köttbullar och Jansson med familjen.
Starkt kaffe på det känns fint.

Vilar, vilar och åter vilar.
Det enda jag klarar i stunden.
Tog en dusch imorse för att få känna mig fräsch en stund.
Fryser så hemskt bara när mitt långa, tjocka hår är blött.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se